Gotta be you - SISTA DELEN
2012-09-03 //
20:31:21 //
Gotta be you - avslutad
Hon ställde sig på tå och kysste mig mjukt på läpparna.
"What made you change your mind and come here?" frågade jag henne
"Forever and always, Liam"
5 år senare - Hannahs perspektiv
Nervöst strök jag med fingarna över den vita korsetten på klänningen, jag hade säkert gjort den femtioelva gånger redan men jag kunde inte förmå mig själv att sluta.
"Stop Hannah, you look absolutly beautful" sa Klara, igen
"Thanks but I'm so nervous" svarade jag och stök igen över den vita korsetten. "Wheres El. by the way?" frågade jag
"She just texted me and said she were on her way with Cara and Wilma" svarade Klara och log
Just som hon avslutade mening öppnades dörren och in kom en tjock El med Cara och Wilma, Cara sprang direkt fram till mig och hoppade upp i min famn.
"Mommy! Mommy, you look so beutiful" sa hon skrattandes och kollade med stora ögon på min klänning.
"Thanks sweetie! They haven't been annoying?" frågade jag El
"Not at all, and its always fun to practice" sa hon och log och strök sig över sin runda mage.
Under dom år som gått hade jag fått min lilla älskade Cara, Klara sin dotter Wilma och Eleanor var höggravid och hennes datum var om någon vecka.
"It's time" sa moster som precis kommit in i rummet.
"Okey, Cara go with Marie and take Wilma with you" sa jag och log mot min fina tre åriga dotter.
Glatt tog dom varandra i handen och sprang ut genom dörren med Marie i hasorna, El och Klara fixade det sista med sitt smink innan dom tog sina små buketter och gick ut genom dörren med mig efter.
Höger, vänster, steg för steg, andas nu Hannah.
När vi rundade hörnet och såg folksamlngen som satt där på rad efter rad och pratade glatt med varandra, Klara singnalerade till han som spelade orgen och genst började den vanliga bröllopslåten spelas och El och Klara gick långsamt och grasiöst fram till altaret.
Niall kom och tog armkrok med mig, han gav mig ett lyckligt leende och sen gick vi efter El och Klara mot altaret och Liam.
Så fort jag såg Liam släppta all nervositet och jag vela nästa springa fram till honom men jag lyckades hålla mig sansad och gick med Niall frammåt.
*
"You're now man and wife, you may kiss the bride" sa prästen och Liam böjde sig ner och kysste mig lätt på läpparna.
Sen lyfte han oväntat upp mig och gick ut ur kyrkan och ner för trappen där stannade han och väntade på att gästerna skulle komma runt kyrkan.
Dom började genst kasta riskorn på oss medans vi banade oss fram till bilen som stod där och väntade på oss.
"Thank you soooo much, love you all!" skrek jag innan jag kastade mig in i bilen med Liam efter mig, nu bar det av mot vårat hus sen flyplatsen.
Sen skulle vi flyga direkt till Hawaii och en underbar smekmånad!
Så nu är GBY officiellt slut.
Gotta be you - del 34
2012-09-02 //
12:10:00 //
Gotta be you - avslutad
Skumt, tänkte jag precis att jag vela ha barn med Hannah?!
Tydligen, men det var sant jag vela leva hela mitt liv med Hannah, hon var den jag vela dela alla stunder med.
Hannahs perspektiv
En vecka går verkligen fort när man inte vill det.
För helt plötsligt står vi här på tågstationen och om tio minuter kommer mitt tåg som ska ta mig tillbaka till Wolverhampton, bort från Liam.
"When will you come back?" frågade Zayn
"I don't know, mabye after christmas but it's not sure" sa jag nedstämt
"And if not?" frågade Niall
"Then it would be next summerholiday, but I will probably come on my easterhoi´liday" sa jag och kollade upp på deras ledsna ansikten.
The train to Wolverhampton has just arrived, you can go onboard if you want to but tha train leaves the same time as before
"So this is goodbye for almost a year?" frågade Eleanor
"No, just until easter" sa jag och kramade om henne.
Sen började kram kalaset och alla turades om att krama mig, tillslut var det bara Harr och Liam kvar.
Jag kramade om Harry först.
"See you in christmas favorite" sa jag och log.
"See you then favorite" svarade han och oussade mig i pannan.
Nu var det bara Liam kvar.
"I'll miss you so much" sa jag och sprang in i hans famn.
"I'll miss you too" sa han "I have something too you" sa han och tog upp en ask ur fickan.
I den låg den finaste ring jag någonsin sett, det var ingen förlåvningsring.
Den var silvring med röda stenar efter kanten, innuti var det ingraverat forever and always.
"It's a promise ring so you know I have promised that it will always be you and me" han och satte den på mitt ringfinger.
"I don't need a ring to know that" sa jag och kysste honom passionerat.
Jag kände något blött på min kind och kollade upp på Liam som stod och grät, jag kollade pårt mot dom andra och dom stod också och grät.
"Bye Liam, love you forever and always" sa jag och tog upp min väska.
"Bye love, forever and always" sa han innan jag vände ryggen åt honom och alla andra och gick mot mitt tåg.
*
Ungefär ett år senare - Hannas perspektiv
Det hade gått vå år sen jag lämnade Liam på tågstationen.
Jag hade knappt sett Liam sen dess, någon dag till påsk men dom var tvungen att åka någonstans då så det blev max tre dagar.
Varje dag smsade jag honom och dom andra, jag bodde kvar hos min moster och hade nyss gått ut gymnastiet men den här sommaren skulle jag inte åka till London.
Jag skulle stanna hemma i tråkiga Wolverhampton med Jenny och moster.
Just nu var jag faktiskt påväg till Jenny, hon hade ringt mig för en timme sen och sagt att hon behövde prata med mig.
Jag svarade att jag bara skulle äta.
Jag knackade lätt på dörren och Jennys mamma kom och öppnade, hon grät.
"Why are you crying?" frågade jag, även om Jennys föräldrar kan svenska pratar jag ofta engelska med dom.
"Det är Jenny" savarde hon hackig
"Vad har hänt?!" frågade jag oroligt, jag fick inge svar utan hon bara grät ännu mer.
Jag rusade upp för trappan och in i Jennys rum, där mitt i rummet hängde flickan jag älskade, min bästa vän, i ett snöre fäst i taket.
På nattduksbordet låg ett kuvert som var addreserat till mig, försiktigt öppnade jag det och läste.
I'm sorry Hannah!
I couldn't handle my life anymore, I havent sence my brother died.
He meant the world too me, and not having him by my side is one of the hardest thing I've ever done.
I' sorry I'm leaving you like this without telling you.
But I have been thinking off this for some time now, and I'm scared, I really am.
I'm so scared that I can't live so I decided to take my life.
Don't do that, cause you have a great life, don't let anyone tell you something else!
Hannah I love you with all my heart, you were always there when I needed.
And I know I ahven't been such a good friend the latest yeat and I know you understand why.
Your help was really good, but not good enough, sorry!
I want to bee with my brother and no were else.
Sorry for leaving you!
Lots of love your Jenny♥
P.S look under the pillow, and use it to do your life better than it already is.
Jag ramlade ner på knä och började gråta hejdlöst, jag grät i nästan två timmar innan jag reste på mig och kollade under kudden.
Det som låt där förvånade mig men jag bestämde mig för att uppfylla Jenys sista önskan.
Jag greppade det som låg underkudden och kuveret med brevet i och spang ner för trappan och hem till mig.
Liams perspektiv
Det var en helt vanlig onsdagskväll, som vanligt saknade jag Hannah otroligt mycket.
"Come on Liam, you are gonna visit her next week" det var Eleanors ord som ryckte mig ur min 'koma'
"I know, it's just so long time ago" sa jag och lutade huvudet i händerna.
Tre små knackningar fick oss alla att rycka till, alla var ju här så vem var det som kunde komma.
Personen öppnade dörren själv och gick in, alal vände sig om mot hallen för att se vem som kom.
Fotsteg hördes och runt hörnet kom...... Hannah!
Jag flög upp ur soffan och sprang bort till henne, jag drog in henne i min famn och kramade om henne hårt.
Hon ställde sig på tå och kysste mig mjukt på läpparna.
"What made you change your mind and come here?" frågade jag henne
"Forever and always, Liam"
Tyvärr så måste jag meddela att Gotta be you nu är avslutad.
Många kommentarer nu då om hur den varit!
Jag hade började skriva på en ny novell och prologen kommer nog ut måndag nesta vecka. (alltså imorgon)
Hoppas ni gillade min novell och stannar till nästa.
Puss xx
Gotta be you - del 33
2012-09-01 //
16:29:00 //
Gotta be you - avslutad
Med många funderingar som vandrade omkring i mitt huvud låg jag vaken länge, jag tror klockan slog fem innan jag äntligen somnade till Liams regelbundna hjärtslag.
Hannahs perspektiv
Nästa morgon vaknade jag redan klockan åtta, vilket var ganska jobbigt eftersom ingen i det här huset vaknade innan 11 om dom inte måsta.
Så nu var jag praktiskt taget ensam i 3 timmar om jag inte väckte någon då, men så taskig vela jag inte vara nu.
Jag slingrade mig ur Liams grepp och tassade bort till badrummet, där inne satte jag på duschen innan jag klev ur min pyjamas och klev in i dom varma strålarna.
Som alltid hade jag skållande hett så det nästan sved i huden när jag duschade, men jag var ganska van vid det så mig gjorde det inget.
Liam tyckte nog inte lika, jag hade duschat med honom förut och jag var nog inte välkommen att göra det igen eftersom jag tydligen hade kokat honom med vattnet.
Jag tog lång tid på mig och tvättade håret, rakade benen och armhålorna och tvålade in hela kroppen.
När jag klev ur duschen var det som attkilva in i ett dimmoln, det imma på spegeln som hängde över handfatet så jag fick dra handen över den för att kunna se min spegelbild.
Jag tog fram min hudkräm som jag hade 'glömt' här tidigare, när hela jag var insmörjd tassade jag ut i Liams sovrum och drog fram en av Liams alla rutiga skjortor och mina jeans som jag också 'glömt' sen gick jag in i badrummet igen.
När jag var helt påklädd hade det bara gått en timme och jag hade verkligen segat mig så jag gick ut till köket och tog fram frukost, sen gick jag in i badrummet och letade fram alla mina saker jag hade här sen samma sak i alla andra rum.
När jag var klar la jag allt i hallen och betracktade högen som låg där, under dom här veckorna hade det blivit några grejer som jag lämnat här, det kändes verkligen hemma att ha sakerna här.
Jag tog ett stadigt tag om mina grejer och gick ut genom dörren och upp för trapporna till Harry och Louis lägenhet.
Liams perspektiv
Jag vaknade av en dörr som stängdes, först steg paniken innom mig men sen såg jag att Hannah inte låg bredvid mig så det hade förmodligen harit hon som gick.
Klockan var halv tio så jag kunde lika gärna gå up, jag gick in i badrummet och steg in i fuktmoln.
Hannah.... tänkte jag
Jag öppnade badrumsskåpet och såg direkt att det fattades en massa grejer, hela skåpet kändes tomt på något sett.
Det tog mig ett tag att förstå att det var Hannahs grejer som inte längre stod där, hon hade tagit med sig dom för att kunna fortsätta packa.
Det högg till i magen när jag tänkte på att Hannah snart skulle åka tillbaka till Wolverhampton, jag hade blivit så van vid att alltid ha henne vid min sida.
Och nu, nu skulle hon snart åka härifrån och ingen av oss visste när hon skulle komma tillbaka, förmodligen nästa sommarlov eftersom hon skulle fira jul med Harrys familj i Holmes Chapel.
Det började bränna bakom ögonlocken av tanken på att det kanske var nästan ett år tills nästa gång jag fick se henne.
Jag bet mig i läppen för att inte börja gråta, jag pressade tillbaka tårarna och gick in till köket för att äta frukost.
På bordet låg det en post-it lapp, jag kände direkt igen Hannahs prydliga och snirkliga handstil den hade alltid varit likadan i alla år.
Woke up early so took a shower then walked up to Larrys ;)
Text me when you see this, wanna spend the day with you and ONLY you!
Love you a lot!
Your girl♥
Trots att jag nyss velat ramla ihop och gråta ryckte det i mungiporna när jag läste Hannahs lapp, speciellt i slutet.
För även om vi inte skulle ses hela tiden skulle hon fortfarande vara min, och bara min.
Jag slängde fram flingor och mjölk, eller den mjölk som var kvar vilket inte var mycket, hädanefter måste jag köpa mer mjölk när Hannah kommer på besök med tanke på hur mycket hon dricker.
När jag ätit upp frukost ställde jag in skålen i diskmaskinen och flingorna i skåpet sen gick jag in i sovrummet och öppnade garderoben.
Jag skulle precis ta ut min blå skjorta när jag upptäckte att den inte låg där, förvirrat kollade jag mig om i rummet efter den men kunde inte hitta den någonstans, jag ryckte på axlarna och drog fram min röd istället.
Snabbt på med skjortan, jeans och strumpor sen var jag påväg upp till Harry och Louis lägenhet, eller Larry som Hannah gärna kallade dom tillsammans.
Svagt knackade jag på dörren, utfall jag skulle väccka någon.
Hannah öppnade dörren, hon var iklädd ett par mörk blå jeans, som jag är ganska säker på att hon glömt hemma hos mig, och min blå skjorta.
Jag gick fram till henne och kysste henen lätt på läpparna, jag kände att hon log i kyssen.
"You know, I looked for that shirt today" sa jag när jag släppt henne och följt efter henne in i vardagsrummet.
"Ops busted" sa hon och skrattade lätt.
"I also noted that all your stuff was gone from my apartment" sa jag och hon slutade direkt le.
"Yeah, I wanted to see that I had all my stuff with me so I could star pack" svarade hon och kollade ner i marken.
"It feelt kind off empty without your stuff" svarade jag och lyfte upp hennes huvud.
Hon placerade det mot min axel och blundade.
"I understand that, I was suprised that it was that much stuff" sa hon
"I was suprised that I missed it so much, but how about go in to town and take a coffee?" frpgade jag för att lätta upp stämningen.
"Let's do that, can I have your shirt?" frågade hon med ett busigt leende.
Jag nickade, vi gick up i hallen och tog på oss skorna.
Hannah tog på sig hennes svarta Jeffrey Campbell och jag mina vita converse, Hannah tog även på sig en jeansväst och skyllde på att det var snyggt till men jag tror nog hon frös men vågade inte erkänna det.
Sen bar det av in mot stan, det tog typ tio minuter till Starbucks så vi bestämde oss för att promenera heöa vägen dit.
Vi fick stanna några gånger för att skriva autografer och ta kort, men jag tror inte Hannah brydde sig så mycket vilket gjorde mig glad för jag vela inte att hon skulle känna sig obekväm med det.
När vi såg Starbucks skylten öppnade sig himlen och det började helt plötsligt spöregna så vi fick springa sista biten, det var halvfullt där inne så jag bad Hannah gå och ta ett bord medans jag gick och beställde.
En latte och cheescake till henne och en kaffe och chokladmuffins till mig.
Vi satt och fikade och pratade i 3 timmar tills klockan 2 då började vi gå hemmåt, marken var fortfarande blöt från regnet och överallt var stora vattenpölar.
Helt plötsligt kom en bil körandes i full fart och bromsade inte vid vatten pölen vilket gjorde att den sprutade så det kom på oss, hela vi blev dyngsura så den sista biten hem kollade folk snett på oss.
Egentligen vela jag skrika rätt ut och han som körde, och det var inte fina ord jag vela skrika heller.
När vi kommit upp till min lägenhet tog vi en varm dusch tillsammans, jag valde temperatur på vattnet, sen tog vi på oss myskläder och startade Lejonkungen.
Hannah somnade ganska fort med huvudet lutat mot min axel, och jag vela inte störa henne så jag flyttade sakta på mig och lade ner hennes huvud på soffan och la en stickad filt över henne sen tog jag ett foto på henne och lade upp på twitter efter det beställde jag kina mat åt både henne och mig.
Hon vaknade nog av att det ringde på dörrklockan och våran kinamat var här, för hon kom och mötte mig i hallen precis när jag stängt dörren.
"Had a nice sleep?" frågade jag
"Tell me about it" sa hon och slog sig ner på en stol medans jag ställde fram alla tallrikar och sånt så delade hon ut våra 'lådor' med mat.
Vi lät bokstavligen maten tysta munnen för ingen av oss sa ett ord medans vi åt, undrar om det är såhär Niall känner sig hela tiden.
Jag skrattade åt mina tankar och Hannah kollade fråagde på mig.
"I just thought if this is how Niall feel all the time, cause I'm really hungry!" sa jag och det ryckte i hennes mungipor.
"I would guess so, let's ask him nest time we see him" sa hon och återgick till att äta sin mat.
Det var såhär jag vela ha det varje dag, vakna upp och få spendera hela mina dagar med Hannah, äta middag med Hannah och sova med henne i min famn hela tiden.
Se våra barn springa omkring och leka jaga med varandra.
Skumt, tänkte jag precis att jag vela ha barn med Hannah?!
Tydligen, men det var sant jag vela leva hela mitt liv med Hannah, hon var den jag vela dela alla stunder med.
En extra lång del till er mina fina!
Tack för att ni står ut med min dåliga uppdatering :)
Snälla kommentera det är så mycket roligar att skriva om man får fler kommentarer!
Puss xx
Gotta be you - del 32
2012-08-29 //
20:33:18 //
Gotta be you - avslutad
Men snabbt öppnades dörren igen och in kom en lätt rodnande Liam.
"Heard you got some" sa Louis, bara för att görra det pinsammare för honom.
El kom inspringandes i lägenheten några minuter efter att jag hade ringt henne, under tiden hade jag kört ut Liam som efter ganska många om och men tillslut hade gått.
När El kom in hade hon ett läskigt leende på läpparna som tydligt skvallrade om att Harry delat med sig av vad han hade sett tidigare.
"Hello" sa jag lite utdraget
"Heard you got some" sa hon och vickade på ögonbrynen
"Ugh, you sound like Louis" svarade jag och skrattade. "Let's have a girlsnight" fortsatte jag och bytte samtalsämne.
"You mean watch girls movies, eat B&Js and other sweets" sa hon gillande.
"Yep!"
"Let's go then!" skrek hon och drog med mig ut genom lägenheten, men stannade snabbt så jag kunde gå tillbaka och ta på mig skor.
*
Jag grät för säkert fjärde gången den här kvällen, vi var nu inne på den tredje filmen vilken var Titanic.
Inte direkt den mest lyckligaste filmen någonsin, men det var en tjejfilms favvo.
Vi hade redan kollat på The Notebook och Crazy, stupid, love.
Jag hade redan sett The Notebook flera gånger innan, men varje gång blir jag lika ledsen när hon inte kommer ihåg något.
"I love this movie" sa El och snyftade till.
"Me too, we should have done this more often" sa jag lite ledsamt.
"Why?" frågade hon förvånat
"Cause my summerbreak ends in two weeks, and I have to go back to Wolverhampton in a week." sa jag och nu började det bränna bakom ögonlocken.
"Sweetie we'll keep in toucht" sa hon och försökte peppa mig, men jag kunde se att hon var lika ledsan som jag.
"It's just, nothing will be the same. I have Liam and you guys here, and in Wolvermhampton I have Jenny but she barely speeks, not sence her brother died."
"But it's not so long to Wolverhampton from here" sa Eleanor peppande.
"Should we go down to the guys?" frågade jag för att komma bort från det jobbiga ämnet
Hon nickade och tillsammans reste vi oss upp ur soffan och gick ner till killarna som var fortfarande var i Nialls lägenhet.
Vi sket i skorna och gick ner i tjocksockarna som vi hade på fötterna, till det hade vi mjukisshorts och någon av killarnas tröjor, men killarna har sett oss i värre skick.
Tre lätta knackningar på dörren sen gick vi in, i vardagsrummet satt allihopa.
Zayn, Harry och Louis sov och det skulle nog inte ta lång tid innan Liam somnade också, men Niall var klar vaken så han var den första som hälsade några svaga mumlingar från Liam.
"Have you two cried?"frågade Niall
Det ryckte till i Liam och plötsligt var han vaken och kollade oroligt på mig.
"We watched some sad movies" sa jag, jag vela inte oroa Liam med att jag snart skulle åka.
"Aw Nanah come here" sa Liam och sträcktre ut armarna.
"I just thought of something" sa Niall, alla som var vakna kollade mot honom "Are you gonna keep my t-shirt when you go home?"
Bra tajming Niall, alltid!
"When are you going home?" frågade Liam
"Next week" mumlade jag tyst
"Next week?!" utbrast Liam och väckte Louis och Harry, Zayn bara rörde sig lite.
"What happens next week?" frågade Louis sömndrucket.
"I'm going home"
"Right, mabye you should start packing Hannah" sa Harry som om han just kommit på det.
"I've already started a little" svarade jag honom.
"And I'll drive you to the airport, or are you going by train?"
"I'll go by train" svarade jag "And thanks" lade jag till
"Everything for you favorite" sa han och log
"We all will follow you there too say goodbye" sa Louis
"Thanks guys, but how about get some sleep?" frågade jag
"Yeah that would be good" sa Louis och puttade till Zayn så att han vaknade.
Han kollade sig förvirrat omkring innan han fattade vad som höll på att hända.
"Are you coming favorite?" frågade Harry när han, Louis och Eleanor var påväg upp för trappen.
"I think I'm gonna stay at Liams" sa jag och kollade upp på Liam, han nickade lätt och log.
"Then you wont get much sleep" sa Louis, jag kände rodnaden komma men tänkte inte låta mig sänkas så lätt.
"I know, I thought I wouldn't disturb you two" sa jag och gav Eleanor och Louis menande blickar.
Louis bara skrattade åt mitt lama skämt inna han tog Eleanor i handen och gick upp, Harry kramade om mig innan han vände sig om och gick upp för trappen medans jag och Liam fortsatte in i hans lägenhet.
När vi gjort oss helt klar och låg i sängen låg Liam och höll om mig och jag insåg att hur mycket jag än älskade Wolverhampton var det här jag hörde hemma, i Liams famn.
Med många funderingar som vandrade omkring i mitt huvud låg jag vaken länge, jag tror klockan slog fem innan jag äntligen somnade till Liams regelbundna hjärtslag.
En del, haha
En del, haha
Fick en fråga om hur gammal Hannah är. Jag tror hon är 17 år, alltså född 1995.
Snälla kommentera mer, det är roligar att skriva då!
Puss xx
Gotta be you - del 31
2012-08-28 //
21:24:01 //
Gotta be you - avslutad
Jag grät mig själv till sömns, hur kunde jag vara dum nog att inte berätta det där för Liam. Jag hade aldrig varit en party människa, men den där gången när jag var fjorton var jag liten och dum.
Jag hoppas verkligen han kan förlåta mig imorgon!
Liams perspektiv
Liams perspektiv
Jag hade nog överreagerat.
Även om hon inte hade berättat allt för mig, hade jag ju inte berättat allt för henne heller.
Jag hade aldrig nämt tjejen jag träffat i Florida, Elin.
Nej, Elin hade jag hållt hemlig för Hannah, varför vet jag riktigt inte.
Kanske för att jag inte vela få alla tusen frågor jag skulle få om jag berätttade för henne, men nu på efter hand förstår jag att hon frågade bara för att jag inte skulle misstänka något.
Jag hade jätte dåligt samvete för vad jag gjort mot Hannah så jag skickade iväg ett sms till henne.
I'm sorry! I overreacted, please forgive me my love! Love u xx
Det tog inte lång tid innan mobilen plingade till och visade att jag hade fått ett svar.
It's okay sweetie, can u come over? love u2 xxx
Snabbt reste jag mig upp och låste dörrn efter mig innan jag sprang upp för trapporna till Louis och Harrys lägenhet.
Det bra med att bo i samma hyreshus var att man inte behövde ta på sig skorna varje gång man skulle över till någon av dom andra, det var bara låsa och gå.
Visst, man fick många blickar när man gick i stumporna men who cares liksom?!
Tre snabba knackningar sen steg jag in i lägenheten, det luktade annorlunda.
Inte som Louis och Harrys lägenhet brukade lukta, utan en blandning av nybakat och bränt.
"In here" hördes från köket.
Jag antog att det var Hannah som bakade något, eftersom Harry eller Louis sällan gjorde det.
Rätt hade jga, inne i köket stod Hannah fylld av mjöl från topp till tå.
"What have you done?" frågade jag
"Baked a cake, wanna help me bake another one?" frågade hon flörtigt och gick närmare mig.
"I'd love too" svarade jag och tog tag om hennes höfter och kysste hennes mjölfyllda läppar.
Kyssen övergick till hångel, våra tungor mötte varandras och började genst leka och rulla runt med varandra.
"Screw baking, I know something more fun" sa Hannah och sprang iväg till sitt och Harrys sovrum.
Harrys perspektiv
När jag öppnade dörren hörde jag skratt från mitt och Hannahs somrum, nyfiken som jag var gick jag dit och gländade på dörren.
Men det skulle jag inte ha gjort för där inne låg Hannah och Liam och hade lite kul, så jag smällde snabbt igen dörren och sprang ut ur lägneheter.
Jag drog med mig Louis och Eleanor som precis kommit in i hallen, tillsammans sprang vi ner till Nialls lägenhet där han och Zayn var.
När vi kom in där kastade jag av mig skorna och störtade in och slängde mig i soffan innan jag skrek rätt ut i kudden, killarna och El kollade frågandes på mig.
"I just saw something I could have lived without" sa jag och hoppades att dom skulle förstå.
Vilket dom inte verkade för dom kollade bara mer frågandes på mig.
"I just saw Hannah and Liam... erm... you know" sa jag och rodnade lätt.
Alla nickade och gjorde små 'aha' läten för att visa att dom förstod.
Min mobil vibrerade i fickan och ett sms från Favorite lyste upp skärmen, jag skrattade lätt åt det innan jag svarade.
Sorry u had to see that favorite, but seriusly... u should have a lock on your door. looove frooom you fav x
"Hannah just texted me and said she was sorry I had too see, but at the same time told me I should have a lock on my door" sa jag och skrattade lätt, dom andra lika så.
Plötsligt vibredade El's mobil och snabbt där efter började Sexy bitch spelas, då ryckte hon till och svarade snabbt.
"Hannah!!" skrek hon, så alla fattade att det var Hannah som ring henne.
"Yeah, I'll be right over" svarade hon.
"Seriusly, you have Sexy bitch when Hannah calls?" frågade Zayn.
"So...?" frågade Eleanor honom inna hon gick ut i hallen. "You have that song when Perrie calls" sa hon innan hon gick ut ur lägenheten och lämnade oss ensamma med en lätt rödblommig Zayn.
Men snabbt öppnades dörren igen och in kom en lätt rodnande Liam.
"Heard you got some" sa Louis, bara för att görra det pinsammare för honom.
Kort jag vet, men klockan är mycket och jag orkar inte skriva mer.
Förlåt för den dåliga uppdateringen, ska bli bättre.
Jag känner snart för att avsluta den här novellen, vad säger ni?
K O M M E N T E R A ! xx
Gotta be you - del 30
2012-08-23 //
22:42:23 //
Gotta be you - avslutad
Ingen sa något men jag tror nog alla tänkte på vad som skulle hända när Hannah åkte härifrån, skulle Liam blli helt depp och låsa in sig, eller något.
Hon fick oss liksom mer tillsammans, hon hade en speciell talang den där tjejen.
En vecka senare - Hannahs perspektiv
"ÄNTLIGEN!" skrek jag när jag tog det sista steget ut ur sjukhuset.
Den här veckan hade verkligen varit lång, jag hade praktiskt taget bott på sjukhuset med Liam.
Eller ja, det hade jag nog, jag hade bara varit till hotellrummet två gånger för att hämta kläder och packat ihop våra saker.
Killarna och Eleanor kollade konstigt på mig eftersom jag hadae skrikit på svenska, men just nu orkade jag inte bry mig riktigt.
Jag gjorde små hoppsa-steg omkring dom och sjöng/ skrek Drick den.
Alla som var i närheten kollade snett på mig, men jag orkade inte bry mig om något annat än att jag hade min Liam, frisk precis som jag vela ha honom.
"Chailatte, DRICK DEN!" skrek jag innan Harry la sin hand över min mun.
"Seriusly favorite, calm down." sa han
"Yeah, did you take something from Liams room in there." fortsatte Louis, jag skakade bara på huvudet och rykte på axlarna innan jag ryckte mig ur Harrys grepp.
"Mabye, I'll keep that as a mystery for you to soulve" sa jag och fnissade.
Dom andra skrattade åt mig medans vi fortsatte gå mot dom taxis vi hade ringt och beställt som skulle ta oss till flygplatsen.
När vi packade in den sista packningen, som var kläder och saker jag och Liam hade haft på sjukhuset, kom det fram några små tjejer till oss.
Men det som förvånade mig, och förmodligen dom andra, var att dom sket i att gå fram till killarna utan gik direkt fram till mig.
Jag som trodde dom skulle slå mig eller något gjorde mig beredd på smärtan men istället för att slå mig stärckte dom fram ett block och en penna.
"Kan vi få din autograf?" frågade en av dom, dom såg ut att vara typ tio år.
"Men självklart gumman" sa jag och hukade mig ner så jag kom i samma höjd som dom "Vad heter du då?"
"Elin, och det här är min bästis Hanna hon skulle ockås vilja ha en autograf" sa den första och pekade sen på sin kompis.
Jag krafasde ner min autograf, som jag faktiskt övat på, och något peppande.
På Hannas skrek jag Måste säga att du har ett väldigt fin namn okså, sen skrev jag min autograf och något peppande där okså.
"Kan vi få ta en bild med dig också?" frågade Hanna
"Absolut. Harry an you take a picutre of me with these lovley girls?" frågade jag Harry som direkt kom och ställde upp som fotograf.
När dom fått sina bilder kramade jag om dom innan dom gav ifrån sig några glädjeskrik oh sprang iväg till sina mammor som stod lite längre bort.
'Tack' såg jag att hon som såg ut att vara Elins mamma mimade 'Det var inget' mimade jag tillbaka.
Sen vände jag mig om och fortsatte packa in i bilen, vilket jag var ganska ensam om för dom andra hade slutat och stod och stirrade på mig.
"What is it?" frågade jag förvånat "Have I got something in my face?!" frågade jag förskräkt och började känna efter.
Niall skakade på huvudet som för att komma ur en trans inna han svarade.
"That has never happen before?" sa han och dom andra hm:ade instämmande.
"What has never happen before?" frågade jag nyfiket.
"That someone come from to us but not for our autografs, for someone elses" sa Zayn
"Wow, someone is a bit ego." skämtade jag innan jag hoppade in i ena taxin, snabbt följd av Liam och Harry som jag skulle åka med.
Dom andra skakade på huvudet åt mig innan dom hoppade in i sin taxi och satte av mot flyplatsen.
Tillbaka i London - Harry och Louis lägenhet.
"Finally home" sa jag och slängde mig i soffan, i hallen kunde jag höra hur Louis och Harry kämpade med att få med sig sina, mina och Eleanors väskor.
Eftersom jag och Eleanor hade varit kanska snabba med att springa upp för trapporna istället för att ta väskorna, vi hade förstått att om vi lämnade dom skulle Harry och Louis ta dom åt oss.
"Home?" frågade Harry när han släpat in våra väskor i vårat rum.
"Yeah, I like it here. Mabye I'll stay forever and never leave." sa jag och vickade på ögonbrynen.
"Then I can always have you near me!" skrek Eleanor och kastade sig över mig.
"That would be fab, El!" skrek jag och hoppade upp ur soffan och började göra små glädjehopp som Eleanore snabbt också började göra.
Harry och Louis bara kollade på oss som om vi vore dumma i huvudet som hoppade runt som små barn.
"Enough El, now we just gonna chill, right?" sa jag och slängde mig ner på soffan, hon nickade och satte sig i fotöljen med fötterna i soffan.
"What should we do tomorrow?" frågade hon istället.
"Don't know" sa jag och tåflörtade med henne, hon skrattade åt mig men började sen tåflörta med mig med.
"Love you, you sexy human being" sa hon och blinkade.
"Love you too, you sexier human baing" sa jag och skrattade och blinkade lite flörtigt åt henne.
"WHAT THE HECK ARE YOU TWO DOING?!" utbrast någon bakom oss.
Vi vände oss om och där stod alla killarna och stirrade på oss med vidöppna munnar.
"We're flirting with eachother, what does it looks like?" frågade jag dom, och höjde ena ögonbrynet.
"It looks really gay." sa Zayn
"Mabye we are gay then" sa Eleanor och kollade på Zayn med en bitchblick.
"Yeah, sure" sa han "Prove it" lade han till
Jag bara kollade på El med en blick som sa all, hon reste sig upp från fotöljen och satte sig på min mage.
Sen lade hon sig ner på mig och kysste mig lätt på läpparna, när vi kollade upp såg vi att killarna stirrade äcklat på oss.
Då kunde vi inte hålla oss längre utan började asgarva, åt både killarna och oss själva.
Det måste verkligen ha sett ganska kul ut, men liksom som om man inte hade kysst en tjej.kompis förr.
"Eww, Nanah! Now my El are gonna tase... you!" utbrast Louis, och jag och El som redan skrattade, skrattade bara mer när han sa det.
"It will disapear if you wash her mouth with soap" fick jag fram mellan skrattattackerna.
El's min var så rolig att jag började asgarva igen, hon kunde inte heller hålla sig så hon började också skratta.
Helt plötsligt slutade hon och så mig rätt in i ögonen, sen reste hon sig upp och sprang iväg.
"I HAVE TOO PEE!!!!" skrek hon inne på toan, då började jag (och killarna den här gånger) skratta.
"No, seriusly. How could you kiss eachother" frågade Niall när El kom tillbaka.
"C'mon! We are girl, have you never heard about what best friends do when they are really drunk?!" frågade jag killarna chockat, det hade väl dom flesta hört.
"Kiss eachother" gissade Liam
"Correct!" sa jag och log.
"Yeah, I remember when I walked into your room favorite and i found you making out with Klara" sa harr och vickade på ögonbrynen åt mig.
"I remember that, I think" sa jag "Or mabye not, I was kinda drunk" lade jag till.
"When was that? Two years ago?" frågade Harry
"Think so, yeah"
"Wait! So you got drunk when you were only fiftthteen?" utbrast Liam och kollde chockat på mig.
"No! First time I was fourteen" sa jag
"I knew you then, you didn't tell me!" sa han argt
"Sorry, it was that weekend when you were away with your family to Florida" sa jag
"So?! I told you everything!" skrek han och stormade ut ur lägenheten, vi andra kollade efter honom.
Det började bränna bakom ögonlocken och jag sprang in på badrummet.
Jag hörde att Harry stod utanför och pratade med mig, men jag hörde bara mummel för jag fokuserade på annat.
Efter en stunde funderande tvättade jag av mig sminket, sa godnatt till som andra och gick och la mig. Självklart bytte jag om till pyjamas först.
Jag grät mig själv till sömns, hur kunde jag vara dum nog att inte berätta det där för Liam. Jag hade aldrig varit en party människa, men den där gången när jag var fjorton var jag liten och dum.
Jag hoppas verkligen han kan förlåta mig imorgon!
Sent, jag vet!
Men eftersom skolan har startat hade jag lite plugg.
Sen så har jag suttit barnvakt nu, och gör fortfarande.
Men ni får en del iaf. KOMMENTERA!
Puss xx
Gotta be you - del 29
2012-08-21 //
12:00:00 //
Gotta be you - avslutad
Helt plötsligt började maskinen pipa jätte mycket och det rusade in läkare och ställde sig runt honom, en sjuksköterska kom och tog med mig ut innan hon smällde igen dörren framför näsan på mig.
Jag sprang gråtantes till Harry och kastade mig i han famn igen.
Louis
Åter igen satt vi och väntade på att få veta vad som hade hänt.
Allt det här väntandet går en verkligen på nerverna, senast fick Hannah skrika på en sjuksköterska för att få reda på vad som hade hänt.
Men jag tror nog inte hon skulle klara det den här gången, allt det här tar verkligen kål på henne.
Hon har inte ätit något på snart ett dygn.
Och att hon inte äter eller sover tar kål på Harry, han vill inte se sin älskade kusin gå tillbaka till det hon var förut, han vill ha den friska och glada Hannah som alltid finns där och skrattar eller säger något.
Hannah har inte slutat gråta sen vi fick reda på vad som hade hänt, och ärligt talat vet jag inte hur mycket mer hon kommer klara av.
Jag menar vem vill sitta och vänta på att få reda på om sin pojkvän kommer överleva eller inte, att bara sitta och vänta och inte kunna göra något för att hjälpa till.
"Family and friends to Liam Payne?"
En sjuksköterska avbröt mitt tänkande.
Hannah flög upp från fotöljen där hon och Harry hade suttit, vi andra var inte heller långt efter med att ställa oss upp.
"I'm guessing you are" sa sjuksköterskan på hackig engelska "His heart stopped one more time but we got it running again, but if he doesn't wake up soon we're not sure he ever will." sa hon, även om hon vela få det att låta som om hon brydde sig kunde man se att hon inte brydde sig alls.
Hannah börade gråta jätte mycket igen och sprang iväg, Harry och Eleanor sprang efter henne medans jag, Niall och Zayn stannade kvar för att lyssnar på vad mer sjuksköterskan hade att säga.
"Even if he is in coma he can still hear you talk, so if you go in to him and talk to him he might find the strength to wake up again." sa hon och kollade runt på oss.
"If you want to it's just to walk in, but you should probably find out if his girl is alright first" sa hon innan hon vände på klacken och gick.
"I'll send at text to Harry and then we can go in, right?!" frågade jag och kollade på dom andra som nickade.
Snabbt skickade jag iväg ett sms till Harry där det stog att vi fick gå in och prata med honom, sen gick vi in till Liam.
Han såg så fridfull ut när han låg där, det såg nästan ut som om han som, men självklar var det inte så.
"Erm.. should we just talk now, or what?" frågade Zayn vtveksamt.
"I think so, yeah" sa Niall lika tveksamt.
"Erm... Hey man, we all miss you really much. Hannah is so weak, she wont eat or sleep all she does is sitting and staring at your door." började jag lite tveksamt.
"That's really good Louis."
Jag vände mig om för att se vem som hade sagt det, det var Hannah som stod där bredvid mig, Harry och Eleanor stod i dörröppningen och kollade på oss.
"Mabye, but it feels silly." sa jag och kollade på henne.
"It only feels silly if you think it is" sa hon och gick fram och satte sig på kanten av Liams säng.
"Hey sweetie! Everone is here. We all want you to wake up, cause i seriusly don't know how much longer I can live without you" sa hon, och när hon sa det där sista såg jag hur Harry ryckte till.
"You know, you are my little guardian angel. Without you I'm not me, it's like only half of me is here. You've always been my other half, it took me time to realize that but now I know that without you I'm nothing. So please Liam wake up, not only for me for all of us. You bring us so much laughs and so much good, you can't leave us now." sa hon snyftandes, hon tog hans hand i sin och höll i den hårt och pussade honom på kinden.
"I've done this before, it's not funny. And it's not always working. It just have to work with you, cause you and the others is almost the only familt I have left. I love you with all my heart!"
Det fick mig att inse hur mycket Hannah egentligen led av det här, hon hade gått igenom det en gång innan, men då var hennes föräldrar redan döda.
Men ändå att sitta där och kolla på sina föräldrar som bara låg där livlösa, helt döda.
Nu stod vi alla samlade runt Hannah och Liam, ingen annan sa någonting eftersom det inte skulle likna något jämnfört med vad Hannah hade sagt.
"I love you too" hördes en hes och hackig röst säga.
Alla kollade på Liam som nu hade ögonen halft öppna och kollade på Hannah.
"Liam, you're alive!" skrek Hannah och slängde sig om halsen på Liam som grymtade lite när hon kramade om honom.
"Sorry, I'm just lucky" sa Hannah och släppte honom.
"I can take the pain, cause nothing is worse then being without you!" sa Liam och kramade om Hannah igen.
Jag greppade Eleanors hand och kramade om den, jag vet inte vad jag skulle göra om det var hon som låg där och jag höll på att förlora henne.
Hon kollade på mig och log innan hon försiktigt kramade tillbaka.
"I've heard every word you have said" sa Liam och kollade på oss andra.
"I know, the doctors said so" sa Hannah och log.
Det var nog första gången hon hade lett på en lång tid nu, leendet var äkta och utstrålade lycka och kärlek.
"And Lou, you really suck at talking about your feelings." sa Liam och skrattade lite lätt åt mig.
"Why do you think I was born with a good voise? Not to talk with half dead people, to sing" skämtade jsg och alla skrattade.
"Oh I see that you are awake now Mr.Payne" sa en läkare som precis kommit in i rummet, alla vände blicken mot honom.
"Yes I am." svarade Liam.
"You have to sleep now but your friends can stay if you want them too?!" sa han och kolade frågandes på Liam.
"They stays" sa han och log.
"Okey" sa läkaren och började gå ut genom dörren men stannade och vände sig om och kom in igen.
"I have to talk to you Mrs.Payne" sa han och kollade på Hannah, alla kollade chockatmellan läkaren, Hannah och Liam.
När Hannah hade hämtat sig från chocken nickade hon sakte, reste sig upp ur sängen och följde med läkaren ut genom dörren.
Alla kollade nu på Liam som såg minst lika chockad ut som oss andra.
"Gongratz man, you're married!" Niall var den första att bryta tystnaden.
Alla skrattade självklart åt honom, och Niall själv såg ganska stolt ut som lyckats fått alla att skratta.
Vi små pratade några minuter innan Hannah kom in i rummet igen, hon gick direkt fram till Liam och satte sig i hans säng igen.
Han tog tag i henne och drog ner henne mot sig och kysste mjukt hennes läppar, Hannah fnissade lite.
"Hello on you to my beautiful husband" sa hon och skrattade lite lätt.
"Yeah why did they call you Mrs.Payne?" frågade Eleanor
"Well, when they had get Liams heart running again for the third time they had to know if they should continue or stop. I told them to continue ofcourse, but only family can sign that and beacuse Liams parents werem't here I got to do it. But I had to be his wife to do that, so I lied and said I was" sa Hannah och skrattade åt minnet, alla vi andra skrattade också.
"So.. everytime we go to france you will be my wife?" frågade Liam och kollade på Hannah.
"Yeah, hope that's okay" svarade hon och kollade på Liam.
"Ofcourse it is" sa Liam och log.
Harry som stod vid fotändan lade armarna om Hannah och viskade något i hennes öra som fick henne att skratta.
"What did you say?" frågade jag nyfiket.
"He said that he always thought he would get married first." svarade Hannah och skrattade, innan hontag tag om Harrys armar och kramade om honom.
"But I'm curious what did the doctor said?" frågade Zayn och kollade på Hannah.
"He said that if Liam recover as he should, he can go home in a week."
"A week?!" utbrast Eleanor
"Yeah, so we have to stay here until then." sa Hannah
"That's fine we don't have anything booked" sa Niall.
"Neither have I" sa Eleanor.
"And I have summerbreak a cuple of more weeks" sa Hannah och log.
Ingen sa något men jag tror nog alla tänkte på vad som skulle hända när Hannah åkte härifrån, skulle Liam blli helt depp och låsa in sig, eller något.
Hon fick oss liksom mer tillsammans, hon hade en speciell talang den där tjejen.
En hel del ur bara Louis perspektiv, vad tycks? :)
Så Liam är vaken och allt är frid och fröjd... eller?!
Jag vet att det finns stavfel, men jag är för lat för att kolla igenom delarna efter sånna xD
Kommentera vad ni tycker :) xx
Gotta be you - del 28
2012-08-20 //
13:15:00 //
Gotta be you - avslutad
Ett brak hördes när Harry, Louis och Eleanor störtade in genom dörren.
"Liam has been in an accident!"
(bild nr tre är Hannahs outfit som El och Louis tar med till sjukhuset)
Jag och Niall ställde oss fort upp och Zayn kom utspringades fråm badrummet.
"What?!" skrek vi alla i mun på varandra.
"They just said on the radio that Liam Payne from One Direction been in an accident and is now at hospital" flämtade Harry fram.
Vi alla störtade ut i 'hallen' och drog på oss våra skor, sen sprang vi ner för alla trappor och ut genom hotellet.
"Witch hospital?" frågade jag medans vi väntade på taxin Louis hade beställt.
"Le... Les... something french" sa Harry.
"There" skrek Niall och pekade på en taxi som kom körandes.
När taxin hade stannat framför oss hoppade alla in, eftersom det bara fanns fyra platser och vi var sex stycken satt jag i knät på Harry och Elaenor i Louis knä.
Chauffören kollade på oss och tänkte precis säga till oss, men jag avbröt honom genom att säga:
"Drive to the hospital, our friend may die!"
Då stängde han munnen och vände sig frammåt igen, dom andra kollade frågandes på mig.
"That's the only way to get him to drive" sa jag och ryckte på axlarna.
Så snabbt txin hade stannat hoppade jag ur och sprang in till receptionen, tjejen som satt där bakom kollade upp på mig och log ett falskt leende.
"What can I help you with?" frågade hon.
"I'm Liam Paynes girlfriend, which floor is he on?" frågade jag och stampade lite stressat med foten.
"You know what, everyone here is his girlfriend today." sa hon spydigt och kollade på sin dator.
"Come on" sa jag lite irriterat.
"Sorry" sa hon bara utan att slita blicken från datan.
Då kom Harry och dom andra in genom dörren, dom kollade frågandes på mig.
"Which floor is he on favorit?" frågade Harry när han kom fram till mig.
"They won't tell me cause that bitch in the reception don't belive me when I say I'm his girlfriend" sa jag irriterat.
Tillsammans med Harry den här gången gick jag fram till henne i receptionen, när hon såg att jag stog där med Harry började hon genast knappa på tangentbordet.
"He is on floor three, room 243 but you can't go in to him" sa hon "And I'm sorry Hannah" la hon till och kollade på mig.
"You should be" sa jag och vänder henne dörren och följde efter dom andra som gått lite före.
Det gick in och ut en massa doktorer genom Liams rum hela tiden, under dom timmar som vi hade suttit här hade dom gått in och ut hela tiden men inte en ända hade velat sagt till oss vad som hänt.
Nu hade vi suttit här under hela natten och det började bli morgon igen men dom vägrade fortfarande berätta för oss vad som hänt.
Undertiden hade Louis och Eleanor varit tillbaka till hotellet och hämtat nya kläder till oss alla och köpt kaffe fråm Starbucks.
"Excuse me" sa Niall till en förbi passerande sjuktsköterska "What heppened to Liam?" frågade han.
Hon bara kollade bitchigt på honom och fortsatte, då blev det för mycket för mig.
Jag reste mig upp och gick ikapp henne och blockerade hennes väg.
"Arrêtez-le! Nous nous sommes assis ici et j'ai attendu pendant des heures et personne ne veut de nous dire ce qui s'est passé. Alors maintenant, dites-vous!" (stopp! Vi har suttit här och väntat i timmar och ingen vill berätta för oss vad som har hänt. Så nu är det du som berättar!) skrek jag åt na.
Först kollade hon shockat på mig sen så började hon kolla igenom sina papper som hon höll i.
"Il a été renversé par une voiture. Son coeur s'est arrêté à quelques reprises, mais nous avons été l'exécutant et il est dans le coma en ce moment et la situation semble stable, mais il peut être changé." sa hon innan hon gick runt mig och fortsatte.
Jag gick tillbaka till dom andra som kollade mot mig, jag bara satte mig ner och lutade mig mot Harry.
Även om jag hade förstått att något dåligt hade hänt hade jag aldrig kunnat tänka mig att det var så dåligt som det var.
Dom verkade förstå att jag inte vela berätta för dom vad som hänt just nu så alla gick och satte sig bredvid mig och Harry och kramade om oss.
Efter ett tag hade jag lugnat ner mig lite, jag grät fort farande men jag hade mer kontroll på min andning.
"You wanna tell us what happened?" frågade Eleanor försiktigt.
"As you could se I screamd at the nurse" sa jag och kollade på dom, dom bara nickade "I asked what happened to him, and that we had been waiting for hours." sa jag och gjorde en kort paus för att andas.
"She told me that he was run over by a car. His heart has stopped a few times, but we have fixed it and he's in a coma right now and the situation seems stable but it can be changed." när jag sagt klart allt började jag gråta igen.
Jag gled ner i nån sorts koma och alla röster verkade väldigt avlägsna, men nånstans kunde jag höra Eleanor gråta och Harry som pratade med dom andra.
En vitklädd sjuksköterska kom fram och ställde sig framför oss och drog mig ur min koma som jag nog suttit i i snart tjugo minuter.
"Who of you is Hannah." sa hon på hackig engelska.
"Me" sa jag och ställde mig upp.
"Liam s'est réveillé, mais s'endormit de nouveau en retard, mais vous pouvez y aller et le voir maintenant." sa hon och vände sig om och gick därifrån.
Jag drog en lättnadens suck och alla kollade på mig.
"Liam woke up but fell asleep late again, but we can go in and see him now." sa jag och kollade runt på dom andra som började le lite smått.
När vi kom in i rummet var allting vitt och mitt i rummet låg Liam på en sjukhussäng, det hördes ett pipande ljud från en maskin som visade Liams hjärtslag.
Vi drog fram alla stolar som fanns i rummet och satte oss bredvis sängen, självklart fanns det bara tre stolar så jag satt i harrys knä, El i Louis och Nialls i Zayns.
Efter att vi suttit där ett tag kom det in en sjuksköterska och frågade om jag vela vara själv med Liam ett tag, vilket jag såklart inte tackade nej till.
"Hi lovley" började jag och gick och satte mig på stolen närmast sängen "I just want you to know that I love you, and I don't want you to leave me. I can't live another day and knowing I wont have you near me" sa jag "We all miss you very much, we even called your mom and you chould know it wasn't easy to tell her what happened" sa jag,men sen visste jag inte vad ajg skulle säga mer så jag bara satt och kollade på honom.
Helt plötsligt började maskinen pipa jätte mycket och det rusade in läkare och ställde sig runt honom, en sjuksköterska kom och tog med mig ut innan hon smällde igen dörren framför näsan på mig.
Jag sprang gråtantes till Harry och kastade mig i han famn igen.
Da da daaaam!
Vad tror ni kommer hända? Kommentera vad ni tror!
xx
Gotta be you - del 27
2012-08-19 //
17:26:00 //
Gotta be you - avslutad
"He hitted me in the face and all over my body" förklarade jag för dom andra.
"Oh" var det ända dom sa, sen kollade dom ledsamt på mig igeno och åter stod vi i en gruppkram.
Liam
Att få veta att det där kräket hade mage nog att söka upp henne efter allt som hänt fick mig att vilja slå till något, men just nu vela jag verka stark inför Hannah som behövde oss nu, så jag lät bli.
Senast slutade han i fängelset och nu när han äntligen är fri är det första han gör att söka upp henne som fick honom i fängelse från början.
Visst han kanske vela ha hämd men det är ganska korkat ändå.
Ju mer jag tänkte på det ju mer irriterad blec jag och jag lovade mig själv att om jag någonsin träffade honom skulle jag lära honom ett och annat om hur man behandlar folk.
Jag vände på huvudet för att se vad klockan var, kvart över sex och inte en chans att jag skulle kunna somna om nu, så jag tog på mig ett par shorts och en t-shirt sen begav jag mig ut på en springtur.
Men innan jag stack skrev jag en lapp där det stod vart jag var och la den på bordet så Hannah inte behöva oroa sig för att jag inte var i rummet när hon vaknade, om hon vaknade innan jag kommit tillbaka.
Sen smög jag ut ur rummet och vidare ur korridoren och ut genom hotellet och började sakta jogga mot stranden.
Hannah
När jag vaknade låg inte Liam vid min sida och klockan var runt åtta.
Jag letade igenom alla rum innan jag hittade en lapp som låg på köksbordet som han hade skrivit åt mig.
Hi Beautiful!
I'm out running, will be back soon.
xx Liam
"Gullpojken då"
Jag tog fram en skål och gjorde iordning lite mjölk och fllingor, till det tog jag ett glas apelsin juice och en ostmacka.
När jag ätit upp min frukost hade Liam inte kommit tillbaka än så jag började göra mig iordning.
Mitt lockiga hår verkade inte vela sammarbeta med mig idag så jag letadereda på min lilla plattång som jag visste låg längst ner i hans resväska.
Eftersom jag sällan pattase hårt brukade den hamna underst, men ibland får jag dåliga hår dagar och då finns det inget annat att gör än platta det.
När ala mina styriga lockar var plattade, sminkade jag mig och klädde på mig.
När jag var helt klar hade Liam fortfarande inte kommit tillbaka, vilket var konstigt för jag hade varit vaken i nästan två timmar och jag visste ju inte hur länge innan det Liam hade gått.
Snabbt stoppade jag fötterna i mina blommiga ballerina, greppade mobilen och hotellrumsnykeln innan jag sprang bort till Harrys rum.
Han hade haft tur och fått ett rum lite längre bort i korridoren.
Jag började banka på dörren i ren panik, jag vet att Liam är vuxen och kan ta hand om sig själv men efter två timmar borde han väl va tillbaka?!
En trött och nyvaken Harry öppna dörren, vilket betydde att jag hade väckt honom.
"What's up with all the noise favorite?" frågade han och kisade för att kunna se på mig.
"Is Liam here?" frågade jag även om jag innerst inne visste att han inte var det.
"No his not here" svarade Harry
Jag gav honom en liten kram innan jag vände mig om och sprang vidare genom korridoren till Nialls och Zayns rum.
Jag knackade bara lite lätt på dörren, men till skillnad från Harry var dom redan vakna.
"Vas happenin'?!" utbrast Zayn när han öppnade dörren åt mig.
"Is Liam here?" frågade jag, jag hoppades verkligen på det.
"No sorry Hannah, his not." sa han "Why?" la han till.
"When I woke up he wasn't there and I found a note that he was out running, but that was two hours ago. I'm starting to get worried" sa jag och hörde hur gnällig jag lät på rösten.
"Okey, don't you think Liam can take care of himself?" frågade Zayn mig och verkade helt plötsligt väldigt pappig.
"Yeah, but he should be back right? sa jag och började bli llite frustrerad.
"Come in, we wait one hour. Then we start to shearch for him" sa Zayn och drog med mig in i hotellrummet.
Redan efter fem minuter hade jag tröttnat på att sitta här med dom och vänta, Zayn stod och fixade sin frisyr i spegeln och Niall spelade på sin gitarr.
Han måste ha sett att jag satt och tittade på den för helt plötsligt räckte han fram den till mig och bad mig spela något för honom.
"What do you want me to play?" frågade jag.
"I don't know, how you feel." sa han och lade sig ner på soffan.
Jag satt ett tag och funderade på vad jag skulle spela men sen kom jag på det, Love story med Taylor Swift.
We were both young when I first saw you
I close my eyes
And the flashback starts
I'm standing there
On a balcony in summer air
See the lights
See the party, the ball gowns
I see you make your way through the crowd
And say hello, little did I know
That you were Romeo, you were throwing pebbles
And my daddy said stay away from Juliet
And I was crying on the staircase
Begging you please don't go, and I said
Romeo take me somewhere we can be alone
I'll be waiting all there's left to do is run
You'll be the prince and I'll be the princess
It's a love story baby just say yes
So I sneak out to the garden to see you
We keep quiet 'cause we're dead if they knew
So close your eyes
Escape this town for a little while
'Cause you were Romeo, I was a scarlet letter
And my daddy said stay away from Juliet
But you were everything to me
I was begging you please don't go and I said
Romeo take me somewhere we can be alone
I'll be waiting all there's left to do is run
You'll be the prince and I'll be the princess
It's a love story baby just say yes
Romeo save me, they try to tell me how to feel
This love is difficult, but it's real
Don't be afraid, we'll make it out of this mess
It's a love story baby just say yes
Oh oh
I got tired of waiting
Wondering if you were ever coming around
My faith in you is fading
When I met you on the outskirts of town, and I said
Romeo save me I've been feeling so alone
I keep waiting for you but you never come
Is this in my head? I don't know what to think
He knelt to the ground and pulled out a ring
And said, marry me Juliet
You'll never have to be alone
I love you and that's all I really know
I talked to your dad, go pick out a white dress
It's a love story baby just say yes
Oh, oh, oh, oh
'Cause we were both young when I first saw you
I close my eyes
And the flashback starts
I'm standing there
On a balcony in summer air
See the lights
See the party, the ball gowns
I see you make your way through the crowd
And say hello, little did I know
That you were Romeo, you were throwing pebbles
And my daddy said stay away from Juliet
And I was crying on the staircase
Begging you please don't go, and I said
Romeo take me somewhere we can be alone
I'll be waiting all there's left to do is run
You'll be the prince and I'll be the princess
It's a love story baby just say yes
So I sneak out to the garden to see you
We keep quiet 'cause we're dead if they knew
So close your eyes
Escape this town for a little while
'Cause you were Romeo, I was a scarlet letter
And my daddy said stay away from Juliet
But you were everything to me
I was begging you please don't go and I said
Romeo take me somewhere we can be alone
I'll be waiting all there's left to do is run
You'll be the prince and I'll be the princess
It's a love story baby just say yes
Romeo save me, they try to tell me how to feel
This love is difficult, but it's real
Don't be afraid, we'll make it out of this mess
It's a love story baby just say yes
Oh oh
I got tired of waiting
Wondering if you were ever coming around
My faith in you is fading
When I met you on the outskirts of town, and I said
Romeo save me I've been feeling so alone
I keep waiting for you but you never come
Is this in my head? I don't know what to think
He knelt to the ground and pulled out a ring
And said, marry me Juliet
You'll never have to be alone
I love you and that's all I really know
I talked to your dad, go pick out a white dress
It's a love story baby just say yes
Oh, oh, oh, oh
'Cause we were both young when I first saw you
"I guess it's about you and Liam" sa Niall när jag var klar.
"Mabye" svarade jag tyst.
"So... you want to marry him one day?" frågade han och satte sig upp i soffan.
"Mabye" svarade jag igen och kollade upp på honom.
Han log mot mig och jag kunde inte låta bli att le jag jag.
Jag var glad när jag satt där med mig gitarr, eller min och min den var ju Nialls, men ni fattar vad jag menar.
Lite tyst fortsatte jag spela på gitarren, någon låt som jag och mamma brukade spela.
Ett brak hördes när Harry, Louis och Eleanor störtade in genom dörren.
"Liam has been in an accident!"
Äntligen är jag tillbaka.
Skulle var jätte kul med lit mer kommentarer!
Kram! x
Gotta be you - del 26
2012-08-08 //
23:04:06 //
Gotta be you - avslutad
Jag hade ett nytt sms från ett nummer jag inte hade inlagt, men så fort jag hade läst smset gick det kalla kårar längst hela min ryggrad.
You haven't changed at all, still so beautiful. I can't wait until I see you again. xoxo Adam
Åh nej!
Det här var inte bra, om han hade sin mobil måste det betyda att han inte satt i fängelse längre.
Jag äcklades av smset, han hade alltså varit här, och sett mig.
Om han hade sett mig med Liam skulle han kkunna skada honom också, förmodligen för att göra mer skada på mig än han lyckats med förut.
What do you want?
Skickade jag, det kanske var lite spydigt, men jaja nu var det försent för att ändra.
Svaret kom efter bara några sekunder, och det fick mig att vilja spy.
You
Ett ord med tre små bokstäver fick mig att släppa mobilen och springa in på toan, jag kollade mig i spegeln och istället för att se den glada tjej som jag varit under någon månade nu såg jag den ledsna blodiga tjejen.
Hon som hade sprucken läpp, ett blåöga, svullen kind och som det rann blod från, jag äcklades av min syn och hukade mig snabbt över toaletten.
Efter ett tag hördes knackningar och oroliga mumlingar utanför dörren.
"Hannah, are you okey?" frågade Liam
"Yeah I'm fine, just needed to go to the toilet" svarade jag och hoppades att dom skulle köpa det.
"I don't believe you" sa Harry och Liam i mun på varandra.
"We are coming in now" sa Liam innan dörren öppnades och dom kom in.
Det blev ganska trångt där inne eftersom alla hade bestämt sig för att joina och komma in, men Niall satte sig på toan och jag kände att jag skulle spy snart igen.
"Niall, you have to move" sa jag min röst lät förvånandsvärt hes.
"Wht?" frågade han men slyttade på sig.
"Cause..." började jag men hann inte längre innan jag var tvungen att kasta mig över toaletten igen.
Jag hörde många grymtanden och äcklade mumlingar inna det blev helt tyst i badrummet, vilket förmodligen betydde att dom hade lämnat rummet.
Skönt, jag vela inte precis ha dom hängandes runt om mig medans jag inte mådde bra.
När jag kände mig någorlunda bra igen reste jag mig upp och drack lite vatten innan jag satte upp håret i en slarvig hästsvans.
När jag kom ut i vardagsrummet vände alla sina blickar från tv:n och kollade på mig, allas blickar var fundersamma och oroliga.
"What happened?" frågade Zayn
"Nothing, I just feeled ill" slingrade jag mig, men alla kände mig för bra för att kunna tro på min lögn.
"Tell me the truth Hannah" sa Harry bestämt, har han bestämt sig för något var det svårt att ändra på.
"Okey, I did get a text from HIM" sa jag tyst och betonade 'him'
Harry verkade ha fattat för han var snabbt uppe på benen och kramade om mig, Liam fattade efter ett tag så då kom även han och kramade om mig dom andra kramade om mig också utan att riktigt fatta varför.
När kramkalaset var slut satte sig alla ner i soffan och fotöljerna igen.
"Who is 'him'? frågade Niall
"A ex" svarade jag lite dystert.
"Oh no, hi did it didn't he?!" utbrast Eleanor, jag kollade ledsamt på henne
"Oh honey, I'm sorry" sa hon och kramade om mig, dom andra kollade fundersamt på oss.
"He hitted me in the face and all over my body" förklarade jag för dom andra.
"Oh" var det ända dom sa, sen kollade dom ledsamt på mig igeno och åter stod vi i en gruppkram.
Vet att det är jätte kort och jätte dåligt, men jag är verkligen trött just nu.
Skriver en ny lång del imorgon istället!
Kommentera så blir delarna bättre! xx
Gotta be you - del 25
2012-08-06 //
13:39:00 //
Gotta be you - avslutad
Harry bokstavligen drog Hannah ner till hotellresturangen efter att hon hade bytt om till lite finare kläder och sminkat om sig, vi andra hade också bytt kläder och fixat oss.
Hannah
Vi stod och väntade på att hissen skulle åka ner till hotellresturangen som Harry hade lovat mig, killarna och Eleanor hade ju självklar också hakat på när dom hörde att Harry skulle bjuda.
Harry hade bokstavligt talat släpat mig ut ur rummet när jag gjort mig klar, som tur var hade Eleanor lugnat ner honom lite och sagt att det var roligare om jag var hel och inte i två delar.
Hissen plingade till och Harry störtade ut genom dörrarna, vi andra gick skrattande efter.
"Harry, you look like you are gonna rob someone" sa jag och klappade honom på axeln.
När jag hade på mig mina Jeffrey Campbell skor var jag lika lång dom honom, nästan i alla fall.
"I see that you are dressing nicer miss" hörde jag bakom mig, jag vände mig om och självklart var det den otrevliga recptions snubben.
"I wish I could say that you have changed sence last tim, but you still look like you have constipation" sa jag och hånlog mot honom.
"Yeah and I see that you can't just have one guy" sa han och kollade på min och Harrys fast krokade armar, han hade ju sett mig med Liam tidigare.
Jag kollade på hans namnskylt för att se vad han hette.
"Listen Victor, if you not change you atitude I may tell the hotelcheif about your behavior" sa jag innan jag vände på klacken och gick därifrån.
Jag kunde känna Victors, killarnas och Eleanors blickar i nacken medans jag gick in till frukostbuffén och tog för mig, jag lassade på med våfflor.
Vissa våfflor fick lite choklad på sig mig, men dom flesta åt jag med färska bär till.
När dom andra hade tagit frukost satte dom sig ner med mig också, alla pratade med varandra tills Niall frågade mig en sak för då tystnade alla och kollade på oss.
"What was that all about?" frågade han och jag kunde se att han nästan dog av nyfikenhet.
"I was locked out of the hotelroom so I had to run down for a key, and I wasn't that nice dressed so he complained at me and said 'that I should dress nicer cause it's a nice hotel' then I said that he looked like he had constipation" sa jag enkelt och fortsatte äta min våfflor.
Alla började asgarva åt mig, Niall skrattade så mycket att han ramlade av stolen, jag tror vi störde dom andra gästerna för dom kollade otrevligt på oss.
"That's my Nanah" sa Harry
"Yeah" instämde Liam och pussade mig på kinden.
När vi alla var mätta och belåtna, till och med Niall, bestämde jag och Eleanor oss för att försöka få med killarna på shopping.
Vi lyckades inge vidare så vi två drog iväg och shoppade medans killarna drog iväg själva, vi frågade vad det var för skillnad med att gå med oss men dom bara skyllde på att dom inte vela gå med två Styles.
Jag och Eleanor sprang runt i varje affär vi kunde hitta och varje gång kom vi ut med mins en fullt kasse, när klockan började närma sig två slog vi oss ned vid ett kafé.
"Last time we did this, I saw Liam with Danielle" konstaterade jag när vi gick med våra color och muffinsar till ett bord ute.
"Yeah, but now we are in Paris" sa hon och satte sig ner.
Colan och muffinsen försvan snabbt ner i magen och även om muffinsen varit liten var den väldigt mättande, så jag lade händerna på magen och sjönk ner på stolen.
"I'm full" sa jag, och precis då hördes ett 'klick' och sen kom en blixt.
Både jag och Eleanor vände på huvudet och han precis se mannen med en systemkamera hoppa in i en bil och köra iväg, paparazzis great!
"That's a new pregnant picture" sa jag och satte mig upp riktigt igen.
"Yeah, they are gonna photoshop pictures of you so you look fater" sa hon med medlidande ton.
"Whatever, the can belive what they wan't. But we know the truht!" sa jag och höll upp mit cola glas och väntade på en skål.
Hon slog ihop sitt glas med mitt och vi svepte det sista colan som fanns kvar innan vi begav oss in i nästa affär, när klockan var runt fyra bestämde vi oss att vi var klar och tog en taxi hem till hotellet igen.
När vi stod i hissen tog våra kassar upp alla plats i hissen så vi fick nästan stå på tå, och alla andra personer som stod och väntade på hissen fick fortsätta vänta för oss kunde dom inte åka med.
När vi lyckades komma in i mitt och Liams rum möttes vi av fem par förvånade ögon, dom kollade på oss sen på våra kassar.
Vi ställde ner dom och hoppade över dom, jag själv gjorde en liten lätt snurr efter men när Eleanor skulle göra det tappade hon balansen och ramlade, när hon ramlade greppade hon tag i min arm så hon drog även med mig ner i fallet.
Killarna skrattade åt oss, men vi reste oss upp lite smått generade och gick och slängde oss i soffan, den var redan upptagen så vi landade i knäna på Louis, Zayn och Niall.
Jag tror inte dom tyckte det var så kul, för dom ryckte till och ställde sig upp så vi ramlade i golvet ännu en gång.
"If I fall one more time I think I'm gonna get a concussion" sa Eleanor och rest sig upp från golvet, själv tyckte jag det var ganska skönt på golvet så jag låg kvar.
Men självklart skulle Louis förstöra genom att sätta sin fot farligt nära mitt ansikte.
"Usch! Lou!" skrek jag och kastade en kudde på honom innan jag gick och satte mig i Liams knä.
Vi kollade på någon fillm som gick på tv:n, den var helt värdelös men det fanns inget annat att kolla på och ingen av oss orkade hyra något heller.
Mitt under filmen kunde man höra min sms singnal, vilket var Harry som för full hals skrek 'the wolfs are coming', det var en gång när vi hade kollat på de tre små grisarna och jag hade tyckt det lät så roligt att jag spelat in det och det hade jag nog haft som sms singnal i snart två år.
Snabbt sprang jag bort till våra kassar för att försöka hitta den som jag lagt min mobil i, vilket var helt lönlöst.
"Erm.. Eleanor, which bag did I put my phone in?" frågade jag henne, hon kom och började leta igenom alla våra påsar med mig.
Men inte denna gången hittade vi min mobil heller.
"Hm... where have i put it?!" frågade jag frustrerat
"I know!" skrek Eleanor plötsligt.
Sen sprang hon fram till en Forever 21 påse och tog upp sin väska, då kom jag ihåg, jag hade ju lagt den i hennes väska eftersom jag inte hade någon med mig och jag inte orkade bära den.
"Thanks" sa jag och tog emot min mobil.
Jag hade ett nytt sms från ett nummer jag inte hade inlagt, men så fort jag hade läst smset gick det kalla kårar längst hela min ryggrad.
You haven't changed at all, still so beautiful. I can't wait until I see you again. xoxo Adam
Tjosan hejsan! Jag blir verkligen jätte glad när ni kommenterar.
Så kan vi satsa på 5 kommentarer (från olika IP-adresser) nu då?!
Kram xx
Gotta be you - del 24
2012-08-05 //
13:16:00 //
Gotta be you - avslutad
läste han innan han chockat höjde blicken och kollade på Hannah och Liam.
Harry
Först kunde jag inte tro vad jag precis hade läst, men ju mer jag tänkte på det ju mer kom jag på att det faktisk kunde stämma.
Hon åt mer än vanligt, ibland klagade hon på att hon skulle spy och tidigare idag hade hon sagt att hon hade ont i magen.
Kunde det vara möjligt att min lilla Nanah vad med barn?
Jag kollade runt på alla andra som, precis som jag chockat satt och kollade på Hannah och Liam.
"Are you pregnant?!" skrek jag åt henne, hon hoppade till av mitt skrik eftersom vi så sällan bråkade.
Hon öppnade munnen för att säga något men innan hon hann yttra några ord hade jag avbrytit henne och fortsatt med min utskällning.
"You know you have to tell me these kind of things! Thats the deal you, ma and your parents did after what happen with Adam!" skrek jag men ångrade snabbt vad jag hade sagt.
"I'm not pregnant!" skrek hon och reste sig upp ur Liam's knä. "And you should know better then use what happen with Adam against me, cause you know how I feel about that!" skrek hon mot mig och började gå närmare mig.
"I know and I'm sorry" sa jag lugnt och försökte lugna henne.
"Yeah you are sorry, but that doesn't mean that I'll forgive you for bringing it up. It's not funny Harry, not at all!" skrek hon, jag kunde se att jag sårat henne med att ta upp det.
"Ofcourse it's not funny, you know I don't think that." sa jag
"Don't talk with me more, okey?! I've heard enough" sa hon och gick ut ur hotellrummet.
Dom andra satt och kollade på mig för att få en förklaring till vad som just hänt, men jag kände mig verkligen rutten till att jag hade andvänt hela Adam-grejen mot henne.
Liam reste sig upp ur fotöljen och följde efter Hannah, klart han skulle bry sig, hon skulle ju aldrig vilja prata med mig nå mer.
Dom andra satt fortfarande och kollade på mig, men jag bara skakade på huvudet som att säga att dom inte skulle få någon förklaring.
Om det var någon som skulle berätta för dom var det Hannah själv.
Liam
När jag stängt dörren till rummet gick jag vidare i korridoren, när jag rundade hörnet såg jag hur hissdörren stängdes och hur Hannahs bruna hår var där inne.
Jag stod och kollade på åt vilket håll hon skulle åka, så jag visste vart jag skulle ta vägen, uppåt.
Jag sprang trappa för trappa och på varje vånging kollade jag om hissen hade stannat, men den fortsatte att åka och då slog det mig att hon skulle till takvåningen.
Varje gång hon hade velat vara själv hade hon jämt gått till reservatet för hon sa att utsikten hade lugnat henne, så det var ju klart att hon skulle till takvåningen.
När jag var uppe var jag helt slut i benen efter att ha sprungit upp för alla trappor, men det sket jag i sålänge jag kunde hitta Hannah.
Jag gick runt hela takvåningen utan att hitta henne, men fast besluten som jag var gick jag ett varv till innan jag gick upp för en liten trappa som ledde upp till poolen.
Där, där satt hon med benen i vattnet och kollade ut på utsikten.
Långsamt gick jag närmare henne, jag tyckte jag hade varit tyst men på något sätt hade hon sett mig för hon började prata med mig.
"Liam, I knoe you didn't understand so much of what happened down there but I promise you that when I fell ready I will tell you." sa hon och fortsatte titta ut.
"Take your time honey" sa jag och satte mig ner på en solstol bakom henne "Come here" fortsatte jag och hon reste sig upp och gick och satte sig i min famn.
Man kunde klart och tydligt se att hon hade gråtit för ögonen var lite svullna och röda, och hennes mascara hade smetats ut över hela ansiktet.
"I'm sorry that you had to see that" sa hon
"Don't apologize, I understand that it's something you don't want to talk about" sa jag och drog ner henne så hon låg lutat mot min bröstkorg.
Så satt vi ganska länge och efter ett tag kunde jag höra hur hennes snyftningar avtog och hur hon fick tillbaka sin normala andning.
"I'm ready, you wan't to know what happened?" frågade hon och vände sig om mot mig.
"Only if you are totally sure that you are ready" svarade jag och tog hennes hand i min.
"I am" svarade hon innan hon tittade bort. "It was my first year in Sweden, I had a boyfriend, Adam, he was so nice to me, we did all stuff together. We used to shop together, go skating in the winter and all those things. All our friends thought we will get married one day, cause we were so 'perfect'. But then one day he was totally different, he didn't answer my calls or texts, in school he ignored me all day. I didn't think so much about it, but in the evening when Klara just left an my parents still worked he came and knocked on my door.
He came in and started kissing me over my whole body, I didn't feel comfortable with it so I told him to stop but he didn't listen. And when I had turned him off a cuple of times he started hitting me in the face, I was so scared, the next thing I remeber is this horrible pain between my legs and I realized what was going on. In the end my perfect guy weren't so perfect at all." sa hon och kollade på mig med tårfyllda ögon.
Jag kunde inte förstå hur någon kunde göra så mot min Hannah.
"The police took him and putted him in prison, so we don't have to worry about it. Especially not now when I have my prins charming here with me" lade hon till och kollade mig i ögonen.
"You are so baeutiful you know that?!" sa jag och kramade om henne.
"You too" hörde jag henne säga.
Vi lutade oss tillbaka och slappnade av, hon lutad mot min bröstkorg och jag lutad mot solstolen, så somnade vi uppe på taket.
Eleanor
Hannah och Liam hade inte kommit tillbaka på hela natten, alla hade stannat kvar i deras rum för att se till att Hannah mådde bra och kom hem säkert.
När jag vaknade bestämde jag mig för att leta efter dom själv, jag började på hotellet nerifrån receptionen och uppåt.
När jag hållit på i två timmar ringe Louis mig och frågade vart jag var, jag berättade för honom och han insisterade på att hjälpa mig så dom sista tre våningarna kollade vi igenom tillsammans, men tyvärr utan framgång.
Då var det bara takvåningen och poolområdet kvar då tänkte jag och gick med tunga steg ut på takterassen.
Fortfarande inget spår efter Hannah och Liam vi var så nära på att ge upp när vi hörde ett svagt snarkande uppifrån poolområdet.
Snabbt sprang vi upp för den lilla trappan och där, där på en solstol låg dom.
Liam hade Hannah i sin famn och dom såg verkligen lyckliga ut, om man bortser från att Hannah hade mascara i hela ansiktet.
Louis tog snabbt upp sin mobil och tog en bild på dom han sa att den skulle upp på twitter, men jag bad honom ta en ny så man inte skulle se att Hannah hade gråtit.
Sagt och gjort så ggjorde han och snart kunde hela världen veta att Liam och Hannah hade sovit ute på en solstol hela natten.
Vi gick sakta fram och väckte dom, dom kollade förvirrat på varandra innan dom började skratta åt att dom hade sovit här ute hela natten.
Tilsammans gick vi ner till deras hotellrum där alla andra skulle vara, när vi kom in genom dörren störtade Harry fram och kramade om Hannah och bad tusen gånger om ursäkt.
Som den förstående och snälla person Hannah är förlät hon honom, om han lovade henen att vi skulle äta frukost nere i hotellresturangen idag.
Harry bokstavligen drog Hannah ner till hotellresturangen efter att hon hade bytt om till lite finare kläder och sminkat om sig, vi andra hade också bytt kläder och fixat oss.
Sådär.
Sådär.
Kommentera vad ni tycker, det är mycket roligare att skriva om ni kommenterar.
Och beroende på era kommentarer blir delarna längre och kortare. Så allt är upp till er.
Gotta be you - del 23
2012-08-04 //
12:12:00 //
Gotta be you - avslutad
Mitt liv var på topp just nu, vad kan vara bättre än att vara i Paris med sin kille och sina bästa vänner.
"I love you Hannah, with all of my heart!" sa han
"I love you too Liam" svarade jag och kysste honomHarry
Vi stod allihopa på flygplatsen och väntade på att Eleanors plan kulle landa.
På boarding-tavlan stod det att planet skulle landa om fem minuter så det var väl bara att vänta.
Zayn och Niall låg och sov på en varsin bänk, Hannah stod och pratade med mig och Liam och Louis han praktiskt taget hoppade upp och ner av förväntan.
"Louis you need to take it easy" sa jag
"You saw eachother some days ago, it's not like you haven't seen in years" sa Hannah
"I know but I miss her so much" sa han, men slutade hoppa och satte sig ner på Nialls mage så han tappade andan.
Helt plötsligt skrek Hannah och sprang ifrån oss, alla följde henne med blicken och såg hur hon sprang fram och kramade Eleanor.
Så fort vi sett att det var hon sprang Louis också ifrån oss mot Hannah och Eleanor, han kastade sig på henne och eftersom hon just då kramade om Hannah hamnade dom alla i en ända stor hög mitt på golvet.
Vi andra kunde inte göra något annat än att skratta åt dom, för det såg ganska roligt ut när dom låg där, det var flera personer som kom av Eleanors plan som fick veja för dom.
Man kunde se hur Hannah och Eleanor försökte kravla sig ut ur Louis dödsgrepp.
"Louis, get off me!" skrek Hannah när hennes försök inte lyckades, flera personer vände på huvudet för att se vem det var som skrek.
Men sagt och gjort Louis reste sig upp så Hannah och Eleanor kunde ta sig upp, sen började dom gå mot oss och Louis skulle självklart spela gentleman och tog Eleanors väska.
När dom kom fram kramade vi alla om Eleanor en och en.
"What a welcome!" sa hon skrattandes och gjorde en lätt nickning mot Louis och Hannah.
"Yeah, wasen't it you that told Louis to calm down cause it wasen't so long time ago they saw eachother?" frågade Niall
"No, I don't remeber that I said that" sa Hannah och spelade oskyldig
Alla skrattade åt hennes försök att försöka slingra sig.
Påväg tllbaka till hotellet sparkade Louis ut mig ur sitt rum för att han skulle minsan sova med Eleanor, och då fick inte jag vara där och störa.
"Thank god you are here Eleanor, cause these guys refuse to go shopping with me!" sa Hannah och kramade om Eleanor.
"WHAT?!" sa hon chockad "It's like a rule, if you are in Paris you have to shop" sa hon sen.
"I know, but I don't think they do" svarade Hannah och skakade på huvudet.
"I'm hungry can't we go and eat something?!" klagade Niall högt
"We will, we just have to go and leave Eleanors bag at the hotel" sa Zayn
Hannah tänkte precis öppna munnen för att säga något när hennes mage kurrade högt, alla kollade på henne och skrattade åt hennes förfärade min.
"I guess someone more is hungry" konstaterade Niall lyckligt.
"Guess so" svarade Hannah och ryckte på axlarna.
"Thanks" sa Hannah och Niall i munnen på varandra när kyparen ställde ner deras mat framför dom.
Sen började dom lassa i sig mat, fast Hannah åt ganska små tuggor för hennes mage var inte van vid att äta normala portioner.
Fast nu för tiden åt hon faktiskt ganska mycket, mer än hon åt innan hon började svälta sig själv också.
Det kändes bra, för dom där månaderna när hon knappt hade ätit någonting alls hade varit ett rent helvete, flera gånger hade vi varit på besök på sjukhuset för hon inte fick i sig tillräckligt mycket näring hon hade även svimmat ett antal gånger.
Helt plötsligt kunde man vakna av att det hördes en smäll, och gick man dit och kollade låg Hannah på golvet alldeles vit/ grön i ansiktek och orörlig.
Det såg ungefär ut som om hon varit död, det hade skrämt slag på mig och hennes föräldrar.
Men nu verkade det som om hon var påväg i rätt riktning, nu åt hon ju nästan lika mycket som Niall.
"How can you two feel how the food taste?" frågade Eleanor som satt och stirrade på Niall och Hannah.
Hon fick några grymtningar till svar, som vi andra tyckte var väldigt kul.
"They don't, they just eat it. Like robots" sa Louis och började dansa robot dansen.
"Yeah, exactly Louis" sa ELeanor och stal en liten puss av honom.
Vi fortsatte äta och när vi andra hade ätit halva våra portioner var både Niall och Hannah klar, och satt nu i en livlig diskussion om dom skulle ha dessert eller inte.
"How can you to still be hungry?" frågade Liam och kollade på dom.
"Don't know" svarade Hannah samtidigt som hon och Niall ryckte på axlarna.
Dom bestämde sig tillslut för att ta varsin banana split, dom blev klar med den samtidigt som vi andra blev klar med våran mat.
"If I see more food I think I'm gonna trow up" konstaterade Eleanor och vi andra kunde inte anant än att hålla med.
"Let's pay and get out of here" sa Zayn och reste sig upp.
När vi gick hem gick Louis och Eleanor först sen jag, Zayn och Niall och sist gick Liam och Hannah.
Dom gick och höll handen och såg allmänt lyckliga ut, ibland stal dom så kyssar av varandra dom var verkligen ett nykärt par.
Det syntes på långa vägar att dom bara hade ögon för varandra.
Niall
"Look at this" sa Harry från fotöljen han satt i.
Vi hade precis kommit hem från resturangen, och Louis tyckte alla skulle samlas så vi kunde ha kul tillsammans vilket slutade med att alla satt med en data eller mobil.
"What is it?" frågade jag
"Today you could see Liam Payne from One Direction and his girlfriend Hannah Styles, cousin to Harry Styles, have it a little bit cosy on top off the eifeltower. And some meters away you could see that Larry Stylinson also took the chance to have it cosy. But as you can see Lim and Hannah are wery tight,you could also see Liam holding her in his arms and had his hands on her stomch, can we axpect one more member in the One Direction family soon?" läste han innan han chockat höjde blicken och kollade på Hannah och Liam.
Så vad tycker ni?
Lämna kommentarer, det är alltid roligare att skriva då.
Skriv gärna om ni vill ha mer av någonting så jag vet.
Puss xx
Gotta be you - del 22
2012-08-03 //
11:48:57 //
Gotta be you - avslutad
Yey!!!" skrek jag och hoppade upp.
Hannah
Från och med nu kommer jag försöka fixa så ni får en del varje dag, i alla fall under helgen.
"HANNAH!" skrek Harry "Now I have to start over with your bun" klagade han
Hannah
"How long is it left?" klagade Niall igen.
"A little shorten than five secounds ago when you asked last time!" svarade jag och nu började jag bli irriterad, fast det var ju i och för sig något jag vanligtvis blev när jag hade mens.
"Easy Hannah, he just asked" lugnade Liam mig, jag kollade på honom för att se om han förstod varför jag var så irriterad, vilket han borde göra för han lavde med det där varje månad förut.
Jag fortsatte stirra in i hans ögon men han verkade inte fatta något, så jag ställde mig på tå och viskade det till honom istället.
"Aha.." sa han bara, men sen kollade han på mig med en medliden blick. "I'm suffering with you" sa han högt och tydlig så alla killarna kollade frågande på oss.
"You little bastard, I'm so not gonna forgive you for that" sa jag och började gå ifrån honom och till Harry.
"Nope, I know you'll forgive me" sa han och tog tag i min hand och drog tillbaka mig in i sin famn.
Just då passerade Niall oss och solen som skymdes lite bakom eiffeltornet gjorde att det blev skuggning på honom.
"Niall, wait" sa jag och han tvärnitade "Don't move!" sa jag bestämt och krånglade mig ur Liams grepp och tog fram kameran jag hade hängandes runt halsen.
"Smile" sa jag glatt och knäppte några bilder på honom.
"Hannah, oh my god! When you told me not to move I thought it was something bad that had happen" sa han och pustade ut.
"Sorry, it's just that it was a really good picture" sa jag och tog fram bilden för att visa honom "Look"
Dom andra killarna gick också fram till kameran för att se bilden.
"She's right Nialler, it's a really good shoot." sa Zayn och klappade honom på axeln.
"Mabye you should be our private photografer insted of he that we has now" sa Liam, och jag började skratta.
"Okey, like that would happen" sa jag och stängde av kameran.
"Yeah, I mean why not" höll Harry med om "That would mean I can have you close to me all the time" fortsatte han och lyfte upp mig så jag hänge över hans axel.
"Erm... Harry, I think I'm gonna puke if you don't put me down" sa jag bara för att han skulle släppa ner mig, och för jag jag hade mensvärk då.
Han satte lugnt ner mig igen, men vägrade släppa mig så han tog ta i min hand, och Liam greppade genast min andra hand.
Alla vi mötte var tvunga att väja undan eftersom vi tre gick på en ända lång rad, för dom andra killarna hade ju hakat på.
Men jag funderade på vad dom faktiskt hade sagt till mig, jag älskade ju att fota men att göra karriär av det, jag vet inte.
Musiken och målningen älskade jag också men det var bara hobbys och skulle förbli så, men fotograferingen den hade alltid legat mig väldigt varm om hjärtat.
Jag får ta mig en riktig funderare på det där senare tänkte jag.
"Look, here we are" sa jag när vi kommit fram till eiffeltornet, som tur var va det inte så lång kö.
"Come on, let's go" sa Niall och började gå i riktining mot hissen.
"But I want to go the stairs so I can take photos" sa jag och gjorde puppy-eyes.
"If they wan't they can take the alivator and I take the stairs with you" sa Liam och kollade på alla andra, för att se om det var lugnt för dom.
"As long as I don't have to walk up for all those stairs" sa Niall och drog med sig Zayn till hissen, fast dit var det ju lite längre kö.
"See you" ropade jag och Liam när vi gick iväg mot trapporna.
Till trapporna var det nästan ingen kö alls så ganska fort kom vi in och började gå uppåt. min kamera smattrade mest hela tiden när jag tog bild, efter bild, efter bild.
Men tillslut när vi var typ halvvägs tog Liam kameran ifrån mig, och gav mig direktiv om att jag skulle stå kvar där jag stog, själv fortsatte han några steg upp.
"Say cheese" sa han innan han knäppte en bild "One more" sa han och just som han skulle ta den bilden började det blåsa så tornet skakade till lite och eftersom jag var lite klumpig av mig tappade jag balansen och ramlade rätt in i killen som passerade mig i trappen, med ett litet I'm sorry sprang jag skrattandes upp til Liam.
"That, must have been a great pic" sa jag och böjde mig fram för att se den, jag såg ganska så rolig ut på den.
Han greppade min hand och tillsammans fortsatte vi våran vandring uppåt för trapporna, när vi var högst upp sprang jag direkt fram till staketet vid kanten och kollade ner.
"Wow, what a view" sa jag imponerat och kollade ut över Paris.
"I know" sa Liam som kom bakom mig och la armarna om mig, sakta vände jag mig om mot honom och kollade in i hans vackra ögon.
Jag ställde mig upp på tå och pressade mina läppar mot hans, dom rörde sig rytmiskt mot mina, som om dom var gjorde för varandra och bara varandra.
Plötsligt blixtrade det till och jag kollade åt sidan för att se Harry som stod och knäppte kort på oss.
"I mabye should have turned of the light" sa han ursäktande "But keep going" sa han och vickade på ögonbrynen.
Jag skrattade lite åt honom innan jag riktade min blick mot Liam igen, som böjde sig ner så våra läppar möttes igen.
Efter ett tag blev vi avbrutna av en harklande Louis som stod en decimeter ifrån oss.
"Take it easy, it's childrens here" sa han inna han vände på klacken och gick tillbaka till dom andra som stod lite längre bort och kollade på utsikten.
"He is something extraordinary" sa jag och gjorde en liten nick mot Louis som just nu stod och gjorde titanic scenen med Harry.
"Yeah, he really is" sa Liam och skrattade åt dom innan han lade armarna om mig igen och höll om mig i sin famn.
"You know, I've just got one of my dreams come true" sa jag och kollade ut över Paris.
"What?" frågade han nyfiket
"Get a kiss from my dream guy on the top of the eifeltower" sa jag enkelt.
"Your dream guy, huh?! sa han och kramade om mig bakifrån.
"Yeah"
"We haven't talked about it so much, but can I call you mine?" frågade han
"I've always been yours" sa jag och pussade honom lätt på munnen.
Mitt liv var på topp just nu, vad kan vara bättre än att vara i Paris med sin kille och sina bästa vänner.
"I love you Hannah, with all of my heart!" sa han
"I love you too Liam" svarade jag och kysste honom.
Från och med nu kommer jag försöka fixa så ni får en del varje dag, i alla fall under helgen.
Lite romance sådär, kommentera vad ni tycker.
Gotta be you - del 21
2012-08-02 //
19:54:43 //
Gotta be you - avslutad
Han fortsatte kolla mig i ögonen och böjde sig långsamt ner för att låta sina läppar möta mina, den litta kyssen övergick snabbt till hångel och vips så var vi påväg in till sovrummet.
Vi båda visste var den här kvällen skulle sluta.
Liam
När jag slog upp ögonen var det första jag såg Hannah, eller ja Hannahs hår som verkade vara överallt och ingenstans.
Det var praktiskt taget det ända man kunde se av henne, så försiktigt lyfte jag handen och strök bort håret från ansiktet.
Hennes läppar lätt särade och ibland kunde man höra ett svagt snark-ljud, ibland mumlade hon även något, oftast var det helt omöjligt att höra vad hon mumlade men ibland gick det att urskilja några ord.
"Liam, I love you!" mumlade hon och jag började genast flina som en tok.
Jag vred på huvudet för att se vad klockan var tjugo över åtta stod den på vilket var konstigt för jag brukade inte vakna tidigt om jag inte ställt larm eller någonting.
Försiktigt tog jag av mig täcket för att resa mig upp, tyst tassade jag bort till garderoben och tog fran ett par shorts och en t-shirt sen tassade jag sakta ut till köket, allt för att inte väcka min sovande ängel.
Efter en snabb titt i hallspegeln konsterade jag att mitt hår verkligen skulle behöva plattas, men eftersom jag tror killarna var sugna på att gå till stranden skulle det bara vara onödigt.
I köket tog jag fran en macka och började bre den, vi hade valt att inte förboka några måltider i hotellresturangen så vi kunde sitta allihopa och käka tillsammans.
Enligt Harry och Hannah som tydligen brukade göra så på alla semestrar som var på va det mycket mysigare så, vilket jag fullständigt kunde hålla med om, speciellt när jag och Hannah åt bara vi.
En lätt knacking på dörren hördes och väckte mig ur mina tankar, jag tryckte in hela mackan i munnen och gick och öppnade dörren, vilket inte var så smart för in vällde fyra stycken högljudda killar.
Dom störtade in i köket för att fixa frukost och skyllde på att Niall ätit upp all deras mat, det hade jag ganska svårt att tro på men nu var det försent för att ändra på nu var dom ju redan här.
Bara dom inte väcker Hannah tänkte jag och just då hörde man hur Hannah ropade från sovrummet.
"Håll käften"
Eftersom hon ropade på svenska var det ingen som fattade, utom Harry då som stolt översatte till oss vad det betydde.
Men killarna verkade inte bry sig så mycket och efter bara någon minut kunde man höra Hannah igen fast den här gången sa hon det på engelska.
"Shut up!" ropade hon högre den här gången, fast det här gången funkade det inte heller så hon verkade ge upp för strax därefter kom en trött och nyvaken Hannah ut från sovrummet.
Hon gick fram och pussade mig lätt på munnen innan hon gick och satte sig i Harrys knä eftersom alla stolar redan var tagna, medans dom andra fortsatte prata höll Hannah på att somna i Harrys knä för hon lutade huvudet mot hans axel och verkade helt avslappnad i kroppen.
Louis började peta på henne och snackade om att vi skulle rita en mustach på henne.
Då vaknade hon och gick och bredde en macka och tog ett glas vatten som hon ställde på bordet men innan hon satte sig ner tog hon upp vattenglaset och hällde det över en mycket chockad Louis.
"Don't talk about someone that isn't sleeping" sa hon och satte sig ner i Harrys knä igen.
Vi andra började skratta åt hur Louis såg ut, utom han själv som fortfarande var chockad.
"I'll get my revenge" sa han innan han gick därifrån och ut ur hotellrummet, förmodligen för att byta om till torra kläder.
Efter typ tio minuter kom han in igen och skrek, Niall tittade surt på honom för tydligen hade han avbrutit honom när han höll på att berätta ett skämt för Zayn.
"LET'S GO TO THE BEACH, EACH!" skrek han.
"No, I want to go shopping" sa Hannah och kollade trumpet på honom.
Han bara suckade och skakade på huvudet.
"Eleanor is coming tomorrow, then you can two can go shopping, cause I seriusly don't know if I dare to go shopping with you, not after what Harry has told us." sa han och log busigt mot henne.
"What have you told them?" frågade Hannah och vände sig om så hon såg Harrys ansikte.
"Nothing, just that you take soooo long time. You try much stuf and can never deside if you.re gonna have it or not" sa han och klappade henne på knät.
"Well I guess it runs in the family" sa hon och gjorde en menande liten nick mot Harry.
"I'm not like that!" sa han bestört
"Yes you are" svarade hon bara och vände sig om och fortsatte äta sin macka.
Helt plötsligt hörde man hur en mobil började ringa, och tydligen var det Hannahs för hon störtade upp från Harrys knä.
"Hello pumpkin" hörde jag henne svara, men resten av samtalet var på svenska så jag antar att det var Klara eller Jenny.
När hon kom in i köket igen pratade hon fortfarande i telefonen.
"Ja det ska jag, hejdå" sa hon innan hon lade på.
"Who was it??" frågade Niall nyfiket
"It was Jenny, she called to tell me when the funeral was" sa hon lite nedstämt.
"Oh" svarade Louis bara
Zayn
Så fort hon nämde Jennys namn började jag själklart tänka på henne, igen.
Henns blonda hår som ramade in hennes vackra ansikte, hennes smala mun och hennes lilla näsa och för att inte tala om hennes ögon.
Dom där underbara blåa ögonen.
Om hon bara kunde bli min tänkte jag och suckade, tydligen hade sucken blivit högre än jag trodde för plötsligt stirrade alla på mig.
"What are you thinking about Zaynie?" frågade Louis med bäbisröst.
Shit, nu måste jag komma på en förklaring fort, tänk Zayn tänk.
"I just miss Perrie" sa jag, smart Zayn skyll på din flickvän som du faktisk aldrig tänker på nu för tiden för allt du tänker på nu för tiden är Jenny.
Men dom verkade köpa det för alla nickade och fortsatte prata om det dom gjort innan.
På något sätt hade dom kommit tillbaka in på Hannah och Harrys dåliga shopping förmåga.
Hannah reste sig upp och gick ut ur rummet, alla kollade förvånat efter henne eftersom hon inte sagt något utan bara gått.
Men snabbt stack hennes huvud in i köket igen.
"I'm just gonna go to the toilet" ursäktade hon sig innan hon dorg tillbaka huvudet.
Hannah
När jag kom in på toan hoppades verkligen jag på att jag skulle ha känt fel, men nej helt rätt hade jag för där i trosan syntes en lliten röd pöl som bara kunde vara en sak.
Mensen...
Och vi som skulle gå på stranden idag och allt, visst jag kunde ju andvända tampong men det är aldrig lika kul, speciellt inte första dan.
Så om jag bara på något sett kunde skjuta upp det tills imorgon då mensen skulle vara lite mer under kontroll.
Snabbt tog jag fram den lilla necessären som jag hade inna på toan och tog fram en tampong.
När jag var klart gick jag in i sovrummet och tog fram ett par högmidje shorts och en mörkblå blusaktig sak, perfekt outfit för vad jag hade kommit på vad vi kunde göra istället för att gå på stranden.
När jag var klar satte kollade jag i spegeln och inspekterade mitt hår som stod åt alla håll och kanter så jag bestämde mig för att sätta upp det, så jag tog en snodd och j´gick tillbaka till köket.
"Harry can you put my hair up in a bun?" frågade jag och gorde hundvalps ögon.
Han bara kollade på mig men efter ett tag nickade han så jag gick och satte mig på golvet framför hans stol.
"You know that messy one tha....." började jag men han avbröt mig.
"The messy one I did when we were in Barcelona, I know"
Jag bara flinad nöjt och gav honom snodden medans han började sätta upp mitt hår.
"You have to brush it too" sa jag och flinade.
"Åhh..!" utbrast han men började kamma igenom mitt hår med fingrarna, det gick lättare så för borstade man det med en borste fastnade borsten ofta i lockarna.
"I just have to taka a pic of this" sa Niall och tog upp sin mobil.
Jag gjorde en tumme upp och log överdrivet mot mobilen.
"This is going on twitter" sa han nöjt och fipplade lite med mobilen.
Min mobil vibrerade i fickan vibrerade i fickan och jag tog upp den, det stod att Niall hade taggat mig i ett inlägg.
Niall Horan @Niallofficial
Let's hope his as good with hair as he is at singing.
Och så en länk tilll bilden, jag klickade på den och jag måste säga att jag såg ju inte direkt fin ut på bilden, jag visade den för Harry och han bara skrattade åt den innan han fortsatte sätta upp mitt hår.
"But guys, I really don't feel for going to the beach today. Can't we do something else?" sa jag och kollade på var och en av dom.
"Like what" frågade Zayn.
"Like got to the eifeltower or... something like that" sa jag
"Yeah, that works for me" sa Liam
"Me too" svarade Niall, Zayn och Harry i mun på varandra, så alla vände hoppfullt sina huvuden mot Louis som fortfarande inte hade svarat.
"Okey then..." svarade han och spelade ledsen.
"Yey!!!" skrek jag och hoppade upp.
"HANNAH!" skrek Harry "Now I have to start over with your bun" klagade han
Ni fick en del idag, lite ur Zayn perspektiv också.
Vad tror ni, kommer Zayn kunna släppa Jenny?
5 kommentarer till nästa
Gotta be you - del 20
2012-07-31 //
20:15:48 //
Gotta be you - avslutad
När hans läppar nuddade mina kände jag mig hel igen, den där delen som fattats inom mig i flera veckor var nu äntligen på plats.
Jag var fulländad när jag var med Liam!
När jag vaknade nästa morgon vaknade jag med ett stort leende på läpparna.
Jag tänkte på allt som hade hänt igår, att allt hade löst sig mellan mig och Liam och i en direkt sänd tv intervju också.
Men jag kände mig glad och lycklig så att jag hade förlåtit honom var nog en bra idé, plus att alla förtjänade väl en andra chans, jag borde ha kommit på det tidigare men jag antar att hjärnan och hjärtat behöver en stund att tänka över allt.
Nej men usch vad gammal jag låter tänkte jag.
Jag reste mig upp ur sängen och kollade på Liam som låg och sov, killarna hade fått sovmorgon idag till tio och klockan var nu åtta så jag lät honom sova när jag gick in i duschen.
Idag var deras sista arbetsdag sen hade dom ledigt och vi skulle ha lite semester här i Paris, och jag som hade varit sur för att jag var tvungen att spendera tid med Liam i kärlekens stad, det var ju bara lite fel av mig.
Det kunde ju inte bli bättre.
Det tog emot att kliva ur duschens varma strålar men klockan visade 8.27am så jag hade duschar i nästan en halvtimme och jag hade ju lovat att väcka Liam.
Tyst tog jag på mig bh och trosor och satte mig på sängen bredvid Liam.
"Liam, you have to wake up" sa jag "Liam" sa jag lite högre men han reagerade fortfarande inte så jag böjde mig ner och kysste honom.
Först var han läppar som livlösa mot mina men efter ett tag började dom masseras mot mina och jag kände en hand i min nacke som drog ner mig mot honom.
Efter ett tag särade vi på oss för att få luft, jag kollade på honom och log han besvarade mitt leende och jag böjde mig ner och kysste honom igen.
"You have to get up now, you start work in one and a half hour" sa jag när jag satt mig upp igen.
"I don't want to, plus it only takes half an hour to get ready" svarade han och slöt ögonen igen.
Neheru, så lättt tänker jag inte ge upp.
"I know, but yesterday you told me that you wanted to shower before" sa jag och ställde mig upp och började hoppa runt i sängen.
"I start to regret that I tell you things" skämtade han och reste sig upp och gick med långsamma steg mot badrummet.
Dagen segade sig igenom men tillslut blev klockan 4 och killarna störtade in i hotellrummet, alla sprang in i sovrummet där jag satt med mitt ritblock.
Mina målingar var något jag glömt bort medans jag varit med killarna, den har nog bara varit lite av en backup för musiken men när jag sett den längst ner i resväskan hade jag inte kunnat motstå att måla lite igen.
Jag såg hur killarna var påväg att kasta sig i sängen men jag stoppade dom i sista sekunden.
"STOOP!" skrek jag och killarna hoppade bakåt för dom blev så förvånade.
"You would destroy my paintings if you do that" sa jag och började samla ihop dom jag tappade en på golvet som Liam snabbt var framme och plockade upp.
Han kollade länge på den sen sprack han upp i ett stort leende.
"It's us" sa han lyckligt och visade mig teckningen, målningar var av mig och Liam när han och jag satt nere i reservatet på bryggan och spelade gitarr.
"Yeah mom´took a picture off us one time so I painted it" sa jag och log mot honom
Killarna hade nu gått fram och kollat på min hög med målningar, dom kollade chockat på dom.
"You've got talent Hannah" sa Zayn.
"Thanks, but painting is just a hobby" sa jag och log mot honom, han nickade lite med huvudet.
"I'm hungry, can't we go out and eat?!" klagade Niall
"We know Niall, but I'm also hungry actually" sa jag och reste mig upp från sängen.
"Mabye you should put on some pants?!" sa Harry och synade mig upp och ner.
"Naah, I though I could go like this" sa jag och vickade på rumpan "Or would I embarrass you if I did that?" frågade jag och kollade upp på killarna som alla nickade.
"Hepp" mumlade jag för mig själv och drog på mig ett par svarta högmidje shorts till min gröna t-shirt och en hatt som pricken över i:et.
Vi hade ätit på en italiensk resturang, vilket kanske inte var det uppenbara valet eftersom vi var i frankrike, men vi bestämde att imorgon skulle vi äta fransk.
Just nu var vi påväg tillbaka till hotellet och Louis höll på att utmana Harry om att äta 'escargot' vilket han inte visste vad var vilket gjorde det hela extra roligt.
"Sure, I'll give it a try" sa han och ryckte på axlarna.
"You're gonna regret it, cause escargot is snails" sa jag och började asgarva åt han chockade mig, dom andra killarna var inte lång efter med att skratta dom med.
"Excuse me, aren't you One Direction?"
Vi kollade upp och framför oss stog två små tjejer en blond och en röd hårig.
"Yes we are" svarade killarna
"Can we take a picture with you?" frågade den rödhåriga och pekade på sig och sin kompis.
"Absolutly" svarade Zayn
"Wan't me to take your picture?# frågade jag snällt och räckte mig efter kameran
"No, we wan't you in the picture" sa den blonda
Jag kollade chockat på dom, dom bara kollade på mig och log.
Tjejerna turades om att ta kort med oss medans den anddra tog kortet.
"Can we have your autografs too?" frågade den röda försiktigt och räckte fram ett block och en penna
"Ofcourse" svarade Niall och tog emot blocket och pennan, efter att han hade skrivit lät han blocket passas runt mellan alla.
"Yours too" sa den blonda och räckte blocket mot mig.
Jag som egentligen inte hade någon autograf grafsade ovant ner mitt namn i blocket.
"Don't care about the haters they are just jealous. You and Liam fits perfect together, he couldn't get someone better than you!" viskade den blonda till mig innan hon och hennes kompis gick därifrån, jag bara stod och kollade chockat på dom när dom gick ifrån oss.
"What did she tell you?" frågade Harry som sett hur chockad jag var "Not something bad I hope?!"
"No, she said that I shouldn't care about the haters and that me and Liam fits perfect together" sa jag och kollade fortfarande bort mot flickorna som nu var långt ifrån oss.
"Well she told you the truth" sa Liam och laarmen om mig och kysste mig mjukt på läpparna.
När jag och Liam kom in på vårat rum var ingen av oss trött så vi bestämde oss för att kolla på en film, vi kollade vad som fanns på tv och det slutade med att vi kollade på The Notebook, en av mina favorit filmer.
När det blev sorgligt kände jag hur tårarna hotade med att rinna över och det såg Liam så när den första tåren långsamt rann ner för min kind fångade han upp den.
Han fortsatte kolla mig i ögonen och böjde sig långsamt ner för att låta sina läppar möta mina, den litta kyssen övergick snabbt till hångel och vips så var vi påväg in till sovrummet.
Vi båda visste var den här kvällen skulle sluta.
Vet att det har varit år sen jag senast skrev en del men först var jag borta sen hade jag ingen ork.
Men nu kommer ni få normal uppdatering igen.
4 kommentarer till nästa del.
Gotta be you - del 19
2012-07-23 //
16:57:13 //
Gotta be you - avslutad
"Do you understand what they say?" frågade jag när jag slog mig ner bredvid henne.
"Yes, I readed french in Sweden" sa hon och log.
Jag kände på mig att det skulle bli lättare att få tillbaka henne nu när vi vänner.
Liam
Hon fortsatte kolla på den franska tv serien och jag insåg att några av dom franska orden kunde jag faktiskt, men större delan av programmet fick hon sitta och översätta åt mig.
"Can't we do something else?" utbrast jag när den tredje delen av serien skulle börja.
"Like what?" frågade hon
"I don't know...... play cards?" förslog jag
"Yeah, but we don't have any playcards"
"Go and get som from Harry and Louis, they have" sa jag och kastade en blick på tv, paret i serien hade ett jätte gräl, jag var glad att jag och Hannah var över den fasen.
"Okey" sa hon och sprang ut genom dörren.
Hannah
Jag hade struntat i skorna eftersom Louis och Harry hade hotellrummet snett mittemot oss, med några snabba steg var jag framme vid dörren.
Jag knackade på och direkt kunde jag höra steg som närmade sig dörren, en glad Harry öppnade dörren.
"Hello favorite" sa han och pussade mig i pannan.
"Hello, were is the play cards?" frågade jag och skuttade in i vardagstrummet.
"Didn't you forget something?" frågade han och plutade lite med underläppen.
"Okey..." sa jag lite utdarget och pussade honom på kinden, "Better?" tillade jag och kollade på honom.
"Much" sa han och log "Louis, can you come with the playcards?" ropade han till Louis som förmodligen var inne på deras sovrum för det var därifrån svaret kom.
"So you and Liam are friends now? Cause I doubt that you are gonna play alone" sa Harry och kollade noga på mig.
"Nah, we are not really friends but something closer to that then we wee before" svarade jag enkelt och slog mig ner i soffan.
Fast jag fick snabbt resa mig upp igen för Louis kom ut ur sovrummet med kortleken i handen.
"Take good care off it" sa han och pussade på den innan han sträckte över den till mig.
"We'll see" sa jag finurligt och öppnade dörren och sprang ut.
När jag kom fram till min och Liams dörr kom jag på att "nyckeln" låg inne på nattuksbordet så jag knackade på och väntade, men när jag inte hörde några steg som närmade sig dörren, knackade jag på igen och samma sak den här gången.
Jag knackade på yttligare 3 gånger innan jag blev riktigt orolig, så jag sprang ner för trapporna ner till recepitionen och bad om en ny nyckel.
"Here you go, and please this is a nice hotel dress after that" sa killen i receptionen och kollade ner på mina bara fötter.
"Well it's not me that looks like I have constipation" sa jag och gick snabbt därofrån. (constipation= förstoppning)
Jag hörde hur han drog efter andan och jag kunde känna han blickar i nacken när jag sprang upp för trapporna, egentligen vet jag inte varför jag tog trapporna men det var väl mitt sätt att motionera nu när dans sesongen var över för tillfället.
Rum 312.. rum 314.. rum 316, jag sprang genom korridoren för att komma fram till vårat rum snabbare för jag var riktigt orolig, tänk om något hade hänt Liam.
Äntligen rum 328, snabbt stoppade jag in nyckeln och vred om.
Jag störtade in i rummet för att hitta Liam sittandes i soffan med bara en handduk virad runt kroppen, jag kastade mig i hans famn och kramade om honom.
"I was so worried!" sa jag och kollade in i hans ögon.
"You were?" frågade han och kollade på mig.
"Yeah, when you didn't open the door I though something bad had happen to you so I got panic and run down to thee loppy to get a new key cause mina was in here" sa jag utan att sluta kolla in i hans ögon.
"So that you saying is that you were worried about me?" frågade han och log sådär gulligt som bara han kan.
"Yeah" sa jag och skrattade lite lätt.
Sakta men säkert såg ajg hur han böjde sig fram mot mig utan att släppa mina ögon med sina, jag var tvungen att tänka igen innan jag kom ihåg vad han hade gjort mot mig.
Jag bröt generat ögonkontakten och böjde mig undan för hans närmande, han släppte mig generat och jag slog mig ner bredvid honom i soffan.
"So... should we play cards?" frågade jag och reste mig upp från soffan.
"I'm just gonna put some clothes on" sa han och gick iväg mot vårat sovrum.
Jag gick in i köket och lade upp några cupcakes på ett fat och ställde ner det på bordet innan jag slog mig ner på ena sidan och väntade på att Liam skulle komma.
Efter tjugo minuter hade han fortfarande inte kommit, men den här gången blev jag inte orolig.
"Are you stuck in there?" ropade jag skämtsamt
"No, I'm just fixing my hair" ropade han tillbaka
"You know that we don't see any difference when you have fixed it and not, right?" ropade jag
"Now you're hurting me" sa han och rundade hörnet och kom in i köket.
Han hade satt på sig ett par beige chinos shorts och en blå/ vit rutig skjorta, håret hade han plattat så hans lockar inte syntes, det var alltså det han menade med att han fixade håret.
Han var otroligt snygg, så sjukt snygg. Skärpning Hannah!
"What du you want to play?" frågade jag, men han visste att jag ändå skulle bestämma så han himmlade med ögonen och jag började dela ut till vänd tia.
Vi skrattade och hade kul och gick nog inte och lade oss förns klockan var ett, vilket inte var så bra eftersom Liam och killarna skulle på en intervju den dagen, som dom lyckats tvinga med mig på.
Dom skulle gå upp klockan åtta för att vara där nio och klockan tio skulle intervjun börja.
Harry
Just nu stod alla vi killar i lobbyn och väntade på att Hannah skulle komma, hon hade lite panik och sa att hon var tvungen att sminka sig innan vi åkte.
Så medans hon inte var här berättade jag min plan för Liam, han kollade gillande på mig.
Man kunde se hur det lyste av hopp i hans ögon, jag hoppades verkligen att planen skulle gå igenom.
"So when he asks..."
"I answer with..." började han men jag lade snabbt handen över hans mun för nu kom Hannah gåendes ner för trappen.
Vi gick ut och satte oss i bilden och alla var tysta hela vägen dit utom Hannah och Niall som satt och kittlade varandra hela vägen.
Efter ett tag låg Niall ner över Zayn som inte såg ut att gilla det speciellt mycket.
"Can't you two just stop tickle eachother?!" skrek Zayn till dom.
Dom kollade på Zayn och sen på varandra, sen bröt dom ut i ett asgarv, dom skrattade så mycket så dom inte fick någon luft.
Vilket visades när Hannah helt plötsligt satte sig rätt upp och började hypervetilera, hon drog djupa andetag och blundade.
"Dizzy" frågade jag
Hon nickade svagt men öppnade ögonen och log mot mig.
Vi satt i soffan och om bara några minuter skulle intervjun sätta igång, jag kollade lite snabbt mot Hannah som stod bakom kulisserna och log uppmuntrande mot oss.
Jag hade pratat med intervjuaren så han visste hur han skulle göra för att få min plan att fungera.
"We are live in 3.. 2.. 1, action" skrek någon och intervjuaren började prata.
"So everybody, todays guest are the amazing guys from One Direction!" sa han och det hördes apploder från publiken.
Intervjuaren ställde dom vanliga frågorna som hur det var att vara känd, hur det är att spendera all sin tid med killara och sånt där, men sen kom frågan jag väntat på.
"So many women wonder if any of you are single. So ary you?" frågade han och höjde ögonbrynen.
"I'm taken" sa Louis och en bild på honom och Eleanor dök upp på en skärm bredvid oss.
"So am I" sa Zayn och den här gången dök det upp en bild på honom och Perrie
"I'm single" sa jag och Niall samtidigt.
"How about you Liam, there have been alot off pictures with you and this girl." sa intervjuaren och nu dök det upp en bild på Liam och Hannah när dom hade lämnat Starbuks, hand i hand.
Man kunde inte se att det var Hannah för hon hade solglasögon på sig och hennes lockiga hår hängde runt om hennes ansikte.
"That's actually my cousin" sa jag och sneglade mot Hannah för att se om hon reagerade, hon stod bara och kollade på bilden.
"So you are together with Hannah?" frågade intervjuaren.
"No, I blew it. I hurted the most beautiful person ever, I'm so deaply inlove with her but I understand why she won't give me another chance. I wouldn't do it eather if I were her. But I hope that she one day will forgive me." sa han och vände på huvudet för att kolla mot Hannah.
"Is she here with us today?" frågade intervjuaren och kollade mot Hannah.
"Yes she is" sa jag och log mot honom.
"How about bring her up on the stage" sa intervjuaren och kollade ut mot publiken.
Jag kollade mot Hannah som blev uppputtad på scenen av en scenarbetare, hon kollade sig lite oroligt omkring jag visste ju att hon inte gillade att vara i centrum.
Hon gick fram att satte sig i mitt knä, jag la armarna om henne och kramade om henne, hon vände på huvudet och log mot mig.
Hannah
Harry kramade om mig bakifrån, jag vände mig om och log mot honom.
"So what have you to say about what Liam told us eirlier?" frågade intervjuaren mig.
Jag kollade på Liam och sen fram på intervjuaren igen.
"He blew it BIG, he did. But I can't say if I would give him a secound chance, but nothing is written in stone cause the heart wants what the heart wants." sa jag och kollade på Liam och log.
"So that you wanna say is that his feelings are answered?!" sa intervjuaren och vickade på ögonbrynen mot mig.
Jga skrattade lite lätt.
"Yes, I'm deaply inlove with Liam aswell" sa jag och log stort mot Liam.
Han drog ner sig i mitt knä och kollade mig in i ögonen, sakta närmade han sig mig.
Jag nickade lätt så att han skulle fatta att det var okej.
När hans läppar nuddade mina kände jag mig hel igen, den där delen som fattats inom mig i flera veckor var nu äntligen på plats.
Jag var fulländad när jag var med Liam!
Sådär, nu fick ni en del.
Den är extralång dessutom.
Kommentera bra så skriver jag en del innan jag åker bort (jag kommer fixa tidsinställt)
Så kommentera!!
Gotta be you - del 18
2012-07-20 //
10:15:00 //
Gotta be you - avslutad
Liam
"I love you too" viskade hon nästan ohörbart.
Dom orden fick mig att le, och så somnade jag, leendes.
Hannah
Killarna hade åkt iväg på en fotograferin för en timme sen så jag var hemma själv i typ två timmar till så jag bestämde mig för att ha ett litet "beauty moment".
Jag fyllde badkaret och hävde i massor med tvål så del blev överdrivet mycket bubblor och la mig ner, men efter tio minuter hade jag tröttnat så jag rakade mig och tvättade håret.
När jag torkat mig tog jag på mig min amerikanska flaggan bh och ett par vita trosor och dansade ut i köket.
Där började jag baka, tack gode gud att Liam hade handlat imorse innan han stack iväg med killarna, fast jag dansade mest runt i köket istället för att fokusera på mina muffinsar.
"Hm.. hm.!" hörde jag någon harkla sig bakom mig.
Jag vände mig om och där i dörröppningen stod Liam och kollade på mig medögon stora som tennisbollar, vilket jag kan förstå jag måste ha sett ganska rolig ut där jag stod och dansade i köket i bara bh och trosor.
"I was just gonna... erm... gonna.. go and get that thing,.. that thing you know?!" sa han och försökte hitta på en ursäkt medans han stirrade på mig.
"Yeaahh, if you take the muffins out off the oven I'll go and put on some clothes." sa jag och försökte spela obrydd.
Men såfort jag rundat hörnet rusade jag mot vårat rum och smällde igen dörren efter mig, snabbt drog jag på mig ett par svarta jeansshorts och en blommig blus.
Sen gick jag ut till Liam igen där han stog och tryckte in en hel muffin i munnen samtidigt.
Harry
Jag hade förlåtit Liam ganska fort för jag kunde se hur mycket det plågade dom båda två att vara utan varandra, plus att Liam hade fått förklara och tydligen var det Danielle som kysst honom.
Men nu måste jag få Hannah att förlåta honom också, men hur..?
Niall, Zayn och Louis kom in och pratade om intervjun som vi skulle ha imrogon, då slog det mig!
Världens idé, hon skulle förlåta honom i direkt sändning.
Liam
Muffinsarna var verkligen jätte goda, jag hade nog ätit två stycken medans Hannah var och bytte om och när hon kom in i köket igen stoppade jag in min tredje muffins i munnen.
Jag kunde se hur det ryckte i mungiporna på henne när hon såg mig, men snabbt fick hon ett pokerface igen och gick förbi mig mot kylen.
Hon tog ut en bunke med någon sorts rosa smet i.
"If you just wait two seconds." sa hon
Sen tog hon en sked och började smeta ut den rosa geggan på muffinsarna, så nu blev dom fina dekorerade cupcakes.
"Now they will taste better" sa hon och log mot mig.
"Whats with you today? You are talking and smiling at me?! sa jag förvånat
"Even if we are not together you are my cousins best friend and I'm going to spend the whole summer with you so to not talk with you isn't going to soulve anything." sa hon och kollade lite snett på mig och log.
Together, hon hade alltså kunnat vara tillsammans med mig.
"You know tha I'm truly sorry, right?!" sa jag och kollade på henne, hon bara nickade mot mig.
Sen gick hon in till vardagsrummet och startade tv:n och började kolla på något program på franska.
"Do you understand what they say?" frågade jag när jag slog mig ner bredvid henne.
"Yes, I readed french in Sweden" sa hon och log.
Jag kände på mig att det skulle bli lättare att få tillbaka henne nu när vi vänner.
Ni fick en mellandel, men dom behövs ibland.
K O M M E N T E R A !
Gotta be you - del 17
2012-07-17 //
19:23:00 //
Gotta be you - avslutad
Det skulle jag inte ha gjort, för där stod han.
Liam
Hannah
Han tittade mig i ögonen och log mot mig.
"Hello sunshine!" sa han ovh gick emot mig för att krama mig.
Tänkte han allvarligt spela, och låtsas att han aldrig gjort något som helst fel?!
Jag grymtade bara åt honom och väjde undan för hans kram och fortsatte in i köket, där mimade jag hälp mig till Eleanor som verkade fatta vad jag menade för hon började oroligt blicka runt i rummet.
Hon böjde sig ner och viskade något till Harry som flög upp från stolen och ställde sig beskyddande fram för mig, på dom måste det se ut som om en våldtäcksman skulle komma.
Snart hördes fotsteg från hallen som var påväg mot köket, och sekunden efter kom han in i köket ved ett fundersamt andsiktsuttryck.
"What's wrong Hannah?" frågade han
"I think you know that Liam" sa Harry och man kunde höra allt hat i hans röst.
"What have I done?!" frågade han, men man kunde se på honom att han mycket väl visste vad han hade gjort.
"Don't act like you don't know! She saw you with Danielle, and so did I" röt Eleanor åt honom
"Okay Hannah, listen to me. Yes it was Danielle and yes we kissed, but...."
"You kissed her?!" skrek jag åt honom.
Det hade jag verkligen inte trott om honom, och jag var krossad av kindpussen... men en kyss.
"Liam just go. You broked her heart once, and then you promised not to do it again. But still here she stands with a broken heart. Just go." sa Harry ovh nu började han bli irriterad.
Man kunde se på Liam att han sökte efter fler ursäkter men han gav snabbt upp för han vände på klacken och gick ut ur lägenheten.
Då brast det, jag hade orkat visat mig stark för Liam, men när han gått började jag gråta hejdlöst.
Jag sprang in på mirr och Harrys rum och kastade mig i sängen och grät.
Och så låg jag en vecka, jag gick bara upp om jag måsta gå på toa eller duscha, maten brukade dom komma in åt mig med.
Alla killarna brukade vara här och prata med mig, och eftersom Liam också kom måste det betyda att Harry har förlåtit honom.
Fast jag brukar aldrig svara någon som pratar med mig, så alla brukar ge upp ganska fort.
Alla utom Liam, han brukar sitta här en timme och prata med mig och be om ursäkt, fast han har aldrig bara sagt I'm sorry så han kanske verkligen hade gjort ett misstag och ångrade sig.
Men idag var det en vecka sen jag isolerade mig i mitt rum så idag skulle jag gå ut och göra något.
Jag drog på mig ett par jeansshorts och min Cool story bro munktröjaoch gick till badrummet, där sminkade jag mig lätt och flätade håret som jag lät hänga över ena axeln.
När jag kom ut i köket slutade alla prata och bara stirrade på mig, det var som min första dag här i repris.
"Stop staring at me, it's creepy that you do that" sa jag och gick och bredde en macka.
"So what is everyone up for today?" frågade jag och försökte låtsas om att Liam inte satt och stirrade på mig.
"Evryone is gonna pack, cause tomorrow we are going to Paris remember?" sa Harry försiktig
"Great, is Eleanor coming to?" jag vände mig till Louis och frågade.
"Yes but not from the beginning, she will come after four days." sa han och log mot mig.
"Four days, how long are we gonna stay there?" frågade jag
"Well we are gonna på there tree day for work but then, we though that we have weekation so why not spend two weeks in Paris?!" sa Zayn glatt
Alla killarna började tjoa glatt.
Jag bara nickade och gick tillbaka in på rummet, great semester i Paris två veckor med Liam.
Paris kärlekens stad.
"Ladies and gentlemen we have now landed in Paris, the city of love. Hope you will enjoy your visit here." rösten som strömmade ut ur högtalarna väckte mig, jag i min tur väckte dom adndra killarna, fast Zayn fick väcka Liam.
När vi kom fram till hotellet gick Liam och Paul fram till disken för att checka in, när dom kom tillbaka började det eviga tjatet om vem som skuylle dela rum med vem.
"I'll sleep alone." sa Paul och tog en nyckel och gick mot hissen.
"I want to sleep with Harry!" skrek Louis snabbt och blinkade mot mig, åh nej jag vet precis hur det här kommer att sluta.
"And I want to sleep with Zayn" sa Niall stolt, som om han precis klurat ut världens grej.
Självklart, blir det jag som får dela med Liam.
Och eftersom alla killarna har stolta leenden på läpparna antar jag att dom planerade det redan från början.
Liam tog våran nyckel och gick efter dom andra mot hissen, medans jag och Harry halkade lite efter.
"You know I hate you, right?" sa jag och forsatte kolla rakt fram.
"Mabye now, but in the end off this holiday you are gonna love me for this" sa han och skyndade på stegen.
Åh nej, vad hade han nu planerat.
Det fick jag reda på när Liam öppnade dörren till vårat rum, vi hade fått en svit med en dubbelsäng, toppenvi var tvungen att dela.
Eftersom klockan var åtta på kvällen skulle vi beställa pizza som vi skulle äta i Nialls och Zayns rum.
Vi skrattade och hade kul och killarna fösökte lära mig hur man spelar fifa, det slutade med att jag spöade Niall så att han blev sur och shasade ut alla.
När jag och Liam kom in i vårat rum igen tog jag mina grejer och gick in på badrummet.
Där bytte jag om till ett par mjukisshorts och en förstor tröja, pinsmt nog var det den som en gång i tiden hade tilhört Liam, hoppas bara han inte känner igen den.
När jag borstat tänderna och håret låste jag upp dörren och gick ut till Liam.
Liam kollade länge på tröjan och jag kunde se hur det ryckte i hans mungipor, sen gick han in på badrummet och gjorde sig klar.
När han kom ut igen låtsades jag sova, han gick runt och släckte alla lampor innan han lade sig i sängen.
Då böjde han sig över mig och pussade mig i pannan sen viskade han "I love you my angel" sen lade han sig ner och vände ryggen åt mig.
"I love you too" viskade jag, fast det var ohörbart.
Liam
"I love you too" viskade hon nästan ohörbart.
Dom orden fick mig att le, och så somnade jag, leendes.
Ganska dålig del, men jag hade inte mycket tid.
Jag sitter hos mormor och morfars dator eftersom jag är ute i stugan.
På torsdag åker jag in till stan igen och då skriver jag en del.
Kommentera!
Gotta be you - del 16
2012-07-10 //
22:29:22 //
Gotta be you - avslutad
Resten av kvällen satt jag, Jenny och Klara på rummet och snackade.
När det var dags att krypa i sängen tänkte jag igenom dagen igen och Liam, ja han var nog The One för mig
Hannah
Nästa morgon vaknade jag tidigast av alla, ganska ovanligt fakitskt, så jag bestämde mig för att fixa frukost till alla.
Jag gick ut i köket och drog fram x antal bunkar, en stekpanna och alla ingredienser.
När smeten var klar och första pannkakan var i stekpannan började jag duka, disken tänkte jag att någon annan fick ta han om eftersom jag lagade frukosten.
Eftersom jag räknade med att dom andra killarna skulle komma hit blev det åtta tallrikar.
Jag fortsatte steka pannkakor och nynna lågt på One Thing.
Precis som sista pannkakan var klar och jag stängde av spisen och fläkten störtade Niall in i köket.
Jag bara kollade chockat på honom, har han ett "mat-sinne" eller?
"I woke up of the smell of pancakes and have stan outside the soor for like ten minutes, so when I heard you tur the fan off I walked in" förklarade han som om det vore det normalaste i världen sammtidigt som han tog en pannkaka.
Strax därefter, när Niall redan var inne på sin tredje pannkaka kom Zayn gående.
"Harry, Louis, Jenny it's breakfast!" ropade jag
Eftersom Klara hade fått tagit ett sista minuten plan hem tidigt imorse för att hennes moster skulle gifta sig, vilket hon helt hade glömt bort, så vi hade sagt hejdå igårkväll för planet skulle gå kl fem.
Efter typ tio minuter kom dom äntligen, Harry, Jenny, Klara, Louis och.. en tjej.
Eftersom Louis höll henne i handen måste det vara hen flickvän Eleanor.
"I'm Eleanoe" presenterade hon sig som om hon kunde läsa mina tankar.
"Hannah" svarade jag och log.
"Nice to finally meet you, I've heard so much about you" sa hon och nickade lite diskret i rikting mot Harry som satt och slevade i sig pannkakor.
"Only good things I hope" sa jag skämtsamt.
"Ofcourse" sa hon och skrattade.
Jag och Eleanor fortsatte prata medans vi åt frukost, eftersom alla andra hade ätit upp pannkakorna fick vi ta flingor och mjölk.
"Quite!" skrek Jenny helt plötsligt.
Tyst kunde man höra hur Boyfriend - Justin Bieber spelades i bakrunden.
"Isn't that you mob....." längre han jag inte för Jenny störtade upp från stolen och in i sovrummet.
När hon komm tillbaka efter fem minuter rann det tårar ner för hennes kinder och hon hulkade.
Snabbt sprang jag fram till henne, alla andra stod bara runt omkring, jag försökte trösta henne genom att stryka henne på ryggen med handen.
"Vad hände?" frågade jag, jag frågade på svenska för hon vela kanske inte att alla skulle veta.
"Lukas.. han ha.. ca.." hon försökte hulka fram ett svar, men redan när hon sagt Lukas fattade jag.
Lukas var hennes åtta åriga lillebror som för tre år sen fick reda på att han hade cancer, Leukemi, doktorerna hade sagt att han hade typ åtte till tio år kvar att leva om dom inte kunde bota cancern helt.
Men på senaste tid hade han bara blivit sämre.
"Har han..... dött?" frågade jag, min röst blev tyst i slutet av meningen.
Jenny
Jag hade ingen ork kvar i kroppen, allt jag hade gjort sen mamma ringde var att ligga i soffan och stirra rakt fram.
Jag hade sagt till Hannah att hon inte skulle berätta för dom andra vad som hänt, jag kunde höra att dom frågade henne hela tiden men hon avfärdade det hela med att säga att det var en familjekris.
Mina tankar åkte tillbaka till telefonsamtalet.
"Hej mamma!" svarade jag
"Lukas... han har... cancern.. to..tog över" satmmade hon fram
Hela min värld rasade samman, även om Lukas bara var åtta hade vi väldigt stark relation, om jag mådde dåligt över någonting var det han och Hannah som jag berättade först för.
Åh nej Hannah, hur ska hon ta det här, under det år vi känt varandra har hon och Lukas blivit som riktiga syskon och att han nu dör gör att en annan i hennes "familj" dör.
"Hur är det?" frågade Hannah och avbröt mina tankar.
"Har varit bättre" svarade jag och kollade upp på henne.
"Kan förstå det" sa hon och kramade om mig.
"Mamma har bokat en biljett till mig, jag åker hem ikväll." sa jag efter ett tag.
"Jo jag vet, hon ringde mig också.
Min mamma betädde sig verkligen som Hannahs mamma, jag kan inte räkna hur många gånger Hannah faktisk bott hos mig det senaste året.
Zayn
Nu stod vi på flygplatsen för att säga hejdå till Jenny, Hannah hade fortfarande inte berättat vad som hade hänt.
Jenny var verkligen vacker när hon stod där med sitt långa blonda hår och hennes blåa ögon...
Men skärp dig Zayn du har för fan flickvän, tänk på Perrie och hennes blonda hår istället.
På något sätt kunde jag inte få Jenny ur skalleb, det hade jag inte kunnat fått sen jag såg henne i bh för någon dag sen.
Varför ska det vará så svårt, jag var ju lycklig med Perrie! Eller?
Dom ropade ut att Jennys plan snart skulle lyfta så hon började att krama om alla, när hon kramade om mig gick det en stöt genom kroppen.
Den liksom pirrade till av att hon rörde mig, det var inte bra!
När hon kramade om Hannah pussade hon även henne på kinden och jag kände mig avundsjuk, tänk att få kyssa henne, att få känna hennes läppar mot mina.
Skärpning Zayn, fokusera! Du har tjej.
Hannah
Dagen fortsatte och vi alla var sammlade i Nialls lägenhet men Zayn verkade hela tiden vara i andra tankar.
"So girl shopping tomorrow?" frågade Eleanor mig helt plötsligt.
"You name it!" sa jag högt och gjorde en give me five med henne.
Louis sprang fram till tv:n och satte i en skräckfilm, vilket inte spelade någon roll för mig för jag var inte lättskrämd.
Eleanor skrek hela tiden och Louis lade en skyddande arm om henne, då saknade jag Liam han hade varit borta hela dagen och svarade inte när vi ringde.
En gång svarade han och ursäktade sig då med att han mådde dåligt, men när vi gick dig var det ingen hemma. (Vi andvände Harry och Louis extra nyckel dit)
Jag undrar vad han gjorde?
Filmen var så sjukt tråkig så att jag somnade med huvudet lutat mot Nialls axel.
När jag vaknade igen var det morgon och alla hade visst somnade igår för alla låg huller om buller i soffan och filmen stog på.
Jag orkade inte väcka dom andra så jag tog en dusch och satte på mig nya kläder, efter det gick jag och väkte Eleanor så hon kunde duscha hon fick även låna kläder av mig.
Sen fixade jag frukost till mig och Eleanor som skulle ut och shoppa.
Klockan började närma sig tolv när vi väl kom iväg.
*
Efter fyra timmars konstant shoppande satte vi oss ner på Starbucks med varsin Chai tea latte.
Det var då jag såg det, det som krossade hela mitt hjärta.
Liam.
Liam gick på andra sidan gatan, i parken, med armen runt om en tjejs midja.
Och det var inget fans som ville ha en kram för så skulle han ha släppt henne, när hon vände sig om kände jag igen henne.
Det var hans ex.. Danielle.
Jag visste att dom gjort slut för ungefär en månad sen för hon hade varit otrogen mot honom.
"What is it?" frågade Eleanor som nog sett min ledsna min, så hon föjde min blick och gav ifrån sig ett litet "oh" när hon såg det.
"Let's go home" sa hon, och jag lät mig ledas hem till Harry, Louis och "min" lägenhet.
Väl hemma la jag mig i sängen med klädernapå på och somnade.
När jag vaknade igen hörde jag hur Eleanor pratade med någon utanför mitt rum.
"She saw him with Danielle" sa hon med visst hat i rösten.
"What did he do?" frågade rösten som tillhörde Harry.
"He had his arms around her, and kissed his cheek. But I don't think she saw that" sa Eleanor.
"That jerk, he has already breaked her heart once and promised not to do it again" sa Harry, och kunde höra hur han gnisslade tänder.
Sen blev deras prat tystade, så dom måste ha gått ut i köket.
Jag drog på mig ett par mjukisbyxor och en magtröja jag brukar ha när jag dansar.
Snabbt drog jag fingrarna under ögonen för att få bort mascaran som smetats ut sen gick jag ut mot köket men påvägen ringde det på dörren så jag gick och öppna.
Det skulle jag inte ha gjort, för där stod han.
Liam
Ni fick en längre del med många perspektiv.
Ni fick en längre del med många perspektiv.
Enjoy!
Det är inte speciellt kul för mig att skriva om ni inte kommeterar!
Jag vet att jag har mellan 15 - 20 besökare per dag, men får bara 2/3 kommentarer.
Om ni vill att jag ska fortsätta skriva vill jag ha mer kommentarer.
Jag kommer åka bort på torsdag, men kommer hem på söndag.
Jag fixar ett tidsinställt imorgon som kommer upp på fredag.
+5 kommentarer och den blir extra lång.