---

"Emma det känns inte så bra" konstaterade jag.

"Vadå då? Är det något med bebisen?" panik for genom hennes ögon och hon hoppade genast upp från fotöljen och fram till mig. Detta gjorde att all killarnas fokus kom på oss.

"Nej det är inget med bebisen" sa jag och lyfte bort hennes hand från min mage. "Det är bara en känsla, något dåligt kommer hända jag vet det" jag rynkade ögonbrynen och försökte komma på vad det kunde vara.

I bakgrunden hörde jag hur Emma berättade för killarna vad jag hade sagt. Harry kollade oroligt på mig men jag bara skakade på huvudet, han släppte det och lade en skyddande arm runt mina axlar. Alla fortsatte prata som innan men jag kunde inte släppa den växande känlsan inom mig. Helt plötsligt ena sekunden blev jag helt stel och nästa sekund hördes en låg knackning på dörren. Plötsligt stod allt klart, vad jag än oroat mig för var utanför dörren. Jag var tvungen att veta vad så med bestämda steg gick jag igenom det stora huset killarna bodde i och fram till dörren, när jag lagt handen på handtaget vände jag mig om och fick se alla bakom mig. Louis mimade 'ett, två, tre' till mig och på tre öppnade jag dörren men det stod ingen där. Jag tog några steg ut och fick se något som fick hela mig att börja gråta. Där på gången fram till trappan låg Lottie blodig och sönderslitna kläder. Louis störtade fram till sin lillasyster och kastade sig på knä bredvid henne, dom andra var inte långt efter honom. Jag tårkade bort några tårar och gick mot dom andra, men istället för att stanna vid Lottie fortsatte jag ner för gången. Där ute vid grinden låg en ensam ros med ett litet kuvert fastknutet. Direkt visste jag vem som gjort detta mot stackars Lottie.

---

Dum, dum duuuumm....

Vad tyckte ni?

Den här idén ploppade fram i mitt huvud igår och både jag och Erica blev genast really excided över att skriva det.

Så där fick ni en liten sneak peek på vad som kommer hända.

Den där delen kommer förmodligen komma ganska snart, kanske näst nästa del eller något sånt.

 

/Emma