Jag låg hemma på sängen med mobilen i handen och smsade med Emma.
Hon var just nu i Stockholm och gjorde sig redo för sin operation, vi hade alla sagt hejdå till henne när hon åkte för någon dag sen.
Iphonen vibrerade och jag fick en notis om att jag fått ett meddelande.
--
Från: Harry
I don't care about what you said to me, it's my child aswell and I deserve to be there
--
-Ofcourse you do and I'll tell you if something happens
--
Från: Harry
That's not enough. I want to be there when it happens
--
-But what if i don't want you here?
--
Från: Harry
That's bullshit! I'm coming to you, now
Oh, oh inte bra.
Harry kan inte komma hit, alla kommer få reda på det om han helt plötsligt åker till Sverige och typ den mista staden ever.
Jag knappade in ett svar till honom men när jag inte fick någo svar på tio minuter insåg jag att han inte skulle ändra sig.
Med små skuttande steg tog jag mig ner för trappan och in i köket där pappa stod och förberedde maten.
"Jo... pappa" började jag och hoppade upp på köksbänken.
"Ja gumman" svarade han
"Det kan va så att, ehm, Harryärpåbäghitjustnu" svamlade jag fram och tog upp en nyskuren gurkbit.
"Han är vadå?" då släppte pappa blicken ifrån vad han nu än rörde om i för någonting och kollade på mig.
"Jag fick precis ett sms där han skrev att han var påvä-"
"Jag hörde vad du sa" sa pappa frustrerat.
"Varför frågar du då?" precis då kom mamma in genom dörren och ropade glatt hallå.
"Åsa, jag tror Karolina har något att berätta för dig" sa pappa och kollade menande på mig.
Mamma vände blicken åt mitt håll och kollade mig rätt in i ögonen.
"Harry är påväg hit" sa jag och bröt våran ögonkontakt.
Jag hade väntat mig att hon skulle reagera ungefär likadant som pappa men till min förvåning gav hon ifrån sig ett litet skrik och sprack upp i världens leende.
"Harry Styles ska komma hit och vara i mitt hus!" halvskrek hon.
Pappa gav henne en blick som ungefär sa 'varför skulle det vara bra'.
"Men Pelle erkänn, en av världens kändaste personen kommer vara här" sa hon exalterat.
Han bara grymtade till svar och fortsatte med matlagningen.
"När tror du han kommer?" frågade mamma nu vänd mot mig.
"Imorgon skulle jag tro" jag röck på axlarna, för jag hade verkligen ingen aning
"Okej, hämta dina bröder vi måste städa hela huset" sa hon och dorg av sig jackan på vägen tillbaka till hallen.
Jag gav ifrån mig ett frustrerat stön innan jag hoppade ner från bänken och gick upp på mitt rum igen.
Emmas perspektiv
"Mamma tror du det kommer gå bra?" frågade jag för säkert femtionde gången.
"Ja gumman, det är välutbildade läkare" fick jag till svar.
"Det sa dom i London med" jag pillade på mina nagelband.
Mamma gick ifrån stolen och satt i och kom och satte sig bredvid mig och tog mina händer i sina.
"Gumman jag vet att du är orolig men det kommer gå bra" lovade hon
"Men om det inte gör det så vet du att jag älskar dig va? Även om jag skriker på dig ganska ofta, så älskar jag dig" rösten höll inte riktigt hela meningen och tårar rann ner för mina kinder.
"Klart jag vet, och jag älskar dig också" sa hon och pussade mig på huvudet.
Vi satt och pratade ett tag till tills det kom in en sköterska och sa at det var dags för min operation.
Jag släppte motvilligt mammas hand och lät sjuksysterna rulla iväg mig i en säng.
När vi kom in i operationssalen fick jag läggaa mig på en brits som var dubbelt så oskön som sängen jag legat på tidigare.
Dom trädde en mask över min näsa och mun, precis som i London.
"Om du bara tar några djupa andetag och tänker på bra saker så ska du se att du kommer somna på ett kick" sa en läkare som såg ut att vara i sextioårs åldern någonstans.
Hur glada tankar jag än försökte tänka på så var det ända jag kom på min förra operation, och allt som kunde gå fel.
Louis perspektiv
Harry flög runt som en vilsen höna i huset på jakt efter det ena och det andra.
Ända sedan han skickade det där smset till Karro hade han bestämt sig att han skulle till Sverige och hitta henne.
Han hade bokat en biljet som skulle ta honom till Sveriges flygplats klockan tolv, sen var det bara att hitta henne.
"Dude how are you gonna find her? You don't even know where she lives" sa Niall som om han läst mina tankar.
"She told me the name of the city she lives in" sa han
"And that is?" frågade jag
Han tänkte efter ett tag och öppnade munnen men stängde den snabbt därefter.
"Huedeksval" sa han, han lät inte riktigt säker.
"You sure man?" Zayn såg ut att tvivla starkt på det Harry precis sagt.
Harry kollade på oss ett tag med blickar som kunde döda.
"Take me with you?"
Del 57 everybody
Jahop, Harry är påväg till Sverige och det verkar som att han får med sig någon.
Emma är på operation för andra gången, hur kommer det gå?
Lämna en kommentar om vad ni tyckte om delen.
5 kommentarer till nästa del
/Emma