Nästa morgon vaknade jag först av alla.

Konstigt? Skulle inte tro det då, jag vaknar jämt först så jag för alltid ligga och vänta på att dom andra skulle vakna, men idag skulle jag inte göra det.

Jag reste mig upp och krånglade mig ut ur kojan och vidare in i huset, där inne hittade jag en lapp på kylskåpet från mamma.

 

 

När jag läst lappen skickade jag snabbt iväg ett sms till mamma där det stod att hon skulle hälsa moster att krya på sig från mig.

Sen tog jag fram en liten lätt frukost eftersom klockan var elva och vi snart skulle fixa lunch, så en macka och juice fick det bli.

När allt var fram dukat tog jag två kastrullock och gick ut till tjejerna igen som forfarande låg och sov, men så fort jag slagit ihop kastrullocken några gånger satte sig alla upp och kollade irriterat på mig.

Snabbt vände jag mig och och sprang ut från kojan med tjejerna tätt efter mig, när vi kommit in i köket vände jag mig om och höll upp händerna i en skyddande position.

"Frukosten är serverad" sa jag istället och log.

"Snacka om att slingra sig" sa Nora men satte sig ner vid bordet.

Louise och Emma nickade och gick sen runt bordet och satte sig på 'sina' platser, vi hade känt varandra så länge så dom hade speciella platser när dom åt här.

"Så vad är planera idag då?" frågade Nora

"Ni ska stanna på lunch, men sen ska jag säga hejdå till dansgruppen" svarade jag och tog skinka och la på mackan.

"Vad blir det för lunch?" frågade Nora och visade hela sin söndertuggade macka.

"Noooora! Stäng munnen" sa Louise och slog till henne lätt på armen.

"Förlåt" sa Nora tyst och tuggade vidare på sin macka.

"Det blir spagetti och köttfärssås" svarade jag på hennes tidigare fråga, Louise kollade på mig med en blick som sa allt. "Självklart finns det tomatsås till dig Lollo"

"Bra" sa hon och nickade nöjt innan hon fortsatte bre sin macka.

Vi fortsatte äta och ingen sa något förrens Emma bröt tystaden.

"Vart är din mamma och pappa?" frågade hon

"Mamma, pappa, Fredrik och Niklas åkte och hälsade på moster" sa jag och kollade ner i mackan.

"Oh" sa Emma och kollade bort från mig.

"Hur är det med henne?" frågade Louise försiktigt.

"Det är väl okej, hon ligger fortfarande på sjukhus. Dom tror att det kan vara något med gallan" sa jag och fortsatte kolla ner i mackan.

"Du kan väl hälsa henne från oss nästa gång du träffar henne" sa Nora

"Mhm."

En ganska lång och pinsam tystnad uppstod mellan oss fyra, vilket det väldigt sällan var.

"Såååå, nytt samtals ämne?" frågade Emma

"Japp, hur är det mellan dig och André då Lollo?" sa Nora.

"Det är bra!" sa Louise, så fort vi nämnt André hade hon börjat lett som en idiot.

"Hur länge har ni varit tillsammans nu då?" frågade jag

"Nu på måndag är det tre månader exakt" sa hon och log ännu bredare.

"Jag är så avis på dig Lollo! Jag vill också ha någon att mysa med" klagade Nora

"Shut up! Vi har nog sett hur du och Niclas kolla på varandra" sa Emma och vickade på ögonbrynen mot Nora, som lite generat kollade ner i bordet.

"Haha, hur går det då?" frågade Louise och la armen om Nora. (Om ni inte har förstått sitter Nora och Louise på en sida av bordet och Karolina och Emma på andra sidan)

"Vi ska fika nu på onsdag" viskade hon fram

"VA?!" skrek jag, Emma och Louise i kör.

"Vi ska fika nu på onsdag" sa Nora lite högre.

"Aww! Du är så gullig när du rodnar Noris Boris" sa jag och flashade ett stort leende mot henne.

"Någon annan som vill dela med sig något på killfronten?" frågade Nora för att byta uppmärksamheten från henne.

"Nja, inte riktigt" sa Emma och ryckte på axlarna

Alla hade nu sagt något, så därför vända alla blickarna mot mig.

"Erm...." sa jag och vägrade kolla in i deras ögon.

"Vem Kar?" frågade Emma och tog tag i min arm.

"Max" sa jag och kollade henne i ögonen.

"Igen?" utbrast Louise förvånat.

"Ja, men han är ju så snygg och allt" sa jag och log.

"Men du vet hur han är, glöm inte bort det" sa Nora och kollade oroligt på mig.

"Jag vet, men jag är väl alltid försiktig" sa jag

"Vi vet, men vi vill inte att du ska bli sårad igen" sa Louise.

"Tack tjejer."

*

"Jätte bra träning tjejer, kom och samlas här nu" sa våran tränare Mathilda

Alla gick och satte sig i en ring, som vi alltid gjorde i början och slut av våra träningar.

"Som ni vet närmar sig snart EM i Cheerdance och nu ser ni till att träna på dansen och håller er friska, så kommer vi ta hem skiten" sa Mahtilda

"Och kom ihåg att på onsdag ska vi gå ut och äta för att säga hejdå till Karolina" sa Emelie och gjorde en ledsen min. "Men.. hon kommer tillbaka för att hjälpa oss vinna EM!"

"Jag vet att ni kommer klara er finnemang utan mig" sa jag och drack lite ur min vattenflaska

"Men inget kommer att bli detsamma" sa Michelle

Dom andra tjejerna gav mig ledsna blickar och plutade med underläpparna, jag bara skrattade åt dom.

"Kommer du ihåg den där gången vi var på tävling i Skåne och du och jag klättrade upp på väggen och satte oss i slitt och spagat" sa Jennifer

Alla skrattade åt minnena vi hade från olika tävlingar.

"Kom igen tjejer, vi kör dansen en gång till." sa Amanda, och alla sprang ut på golvet och ställde sig i sina poistioner.

Mathilda startade musiken och men kunde se hur alla nickade smått för att hålla räkningen.

När vi kom till rätt ställe i musiken kastade alla upp armarna i luften och gjorde korografin som vi lärt oss.

Hela dansen gick fläckfritt, och vi gjorde ett splitt hopp och en snurr direkt efter, sen sprang vi och bytta platser och räknade ner för att lyfta upp mig, Emelie och Sofia.

"Ett, två, tre" skrek Mathilda

På ett vips var jag, Emelie och Sofia upp skjuta och snabbt drog jag upp benet och tog ett stadigt tag om fotleden, samma sak gjorde Emelie och Sofia.

Sen lika snabbt hade vi tippat bakåt och tagits i mot av tjejerna, sen gjorde vi slutet av dansen.

"Ni är perfekta tjejer" sa Mathilda och klappade oss på rumpan när vi passerade för att ta våra grejer påvägen ut.

Jag greppade min jacka, väska och hjälm innan jag gick ut för att knyta på mig mina ganska slitan usa converse.

När dom var på knutna tog jag hjälmen och gick ut på parkeringen för att starta moppen, men innan jag satte mig lyfte jag på 'sadeln' och tog fram extra hjälmen som Emelie skulle ha på sig.

Precis då kom Emelie utspringandes genom dörren med väskan slarvig slängd över axeln.

"Jag trodde du skulle åka utan mig" sa hon innan hon satte på sig hjälmen.

"Som om jag skulle glömma dig, toker" sa jag och vred om nyckeln, samtidigt som Emelie satte sig bakom mig på moppen.

Hon tog ett stadigt tag om min midja när vi rullade över parkeringen och över järnvägen.

När jag rullade upp på Emelies uppfart tog hon av sig hjälmen och jag reste på mig så hon kunde lägg tillbaka den under sadeln.

"Ses på onsdag" sa hon och kramade mig innan hon sprang in i sitt hus, medans jag fortsatte hem till mig.

---

Så del 2, hoppas ni gillar novellen än så länge!

Det som jag skriver i den här novellen är 100% sant.

Jag (Karolina) dansar cheerdance, inte riktigt cheerliding men nästan. Och det är inte så där mycket lyft och vighet, men jag vela ha det coolare så ändrade lite xD

Och Max är ingen player på riktigt!

Kommentera x