They don't know about us - del 17
2012-10-21 //
20:44:00 //
They don't know about us - avslutad
"Kan vi glömma det här?" frågade jag
"Mer än gärna" hon kramade om mig igen.
Nu var allt som det ska vara igen.
Emmas perspektiv
Idag var en sån där dag då det var så varmt så man inte orkade göra någonting.
Så jag och Karro var på baksidan och gjorde... ja ingentiing.
Eller jo Karro gjorde något, hon stod och trixade med fotbollen.
Vilket hon hade gjort no i snart en halvtimme.
"Kan du inte sluta med det där?" frågade jag
"Varför då?" frågade hon tillbaka, och undertiden slutade hon inte trixa.
"För vi kan väl göra något tillsammans" förslog jag
"Kom och va med du också då, vi kan köra stegen" självklart skulle hon föreslå något med fotboll, det var ju typ det ända hon gjorde på sommaren.
"Sen kanske" svarade jag bara
Jag tog upp mobilen och gick in på twitter, jag bläddrade runt bland en massa tweets och RT:ade några och gillade några men inget jätte interessant att läsa.
Jag klickade på tweet rutan och började genast skriva in något, när det var klart läste jag igenom det och tröck sen på tweeta.
Efter det bestämde jag mig för att faktiskt köra stegen med Karro.
När hon såg att jag reste mig och gick emot henne fick hon ett stort leende på läpparna och slutade kicka bollen.
"Så du bestämde dig för att vara med ändå" det var mer en bekräftelse än en fråga.
Jag bara nickade som svar innan jag ställde mig mittemot henne.
Hon kickade bollen med foten och sen var det min tur.
En gång, två gånger, tre gånger och så vidare, det blev bara fler och fler.
När jag tillslut misslyckades skrattade Karro åt mig sura min men envis som jag var lyfte jag upp bollen igen och började om.
En, två, tre, fyra, fem, sex, sju, åtta, nia, tio, elva och tolv.
"Ha! Jag klarade det!" skrek jag och gjorde en liten segerdans.
"Okej igen?" hon blinkade mot mig
"Challenge accepted" jag blinkade tillbaka.
Redan efter några minuter var jag svettig så jag drog av mig tröjan och spelade i bikiniöverdel och shorts, Kar hade tvärtom, en bikiniunderdel och en t-shirt med någon pokémon på.
"Duktigt, men kan du dribbla förbi mig?" hon kaxade lite på låtsas.
"Alltid Kar" jag lade bollen perfekt framför fötterna och drobblade mig sen frammåt mot henne.
Men när jag skulle skjuta en tunnel försvann plötsligt bollen för mig, jag vände mig om och såg Karro stå där med bollen vid sina fötter.
"Alltid va?!" hon skrattade lite och började sen dribbla mot mig.
Skillnaden mellan oss var att hon lyckades dribbla förbi mig.
"Det där kan jag också, låt mig försöka igen" jag tog bollen ifrån na och gick och ställde mig mittemot henne igen.
Jag dribblade mig frammåt igen och den här gången lyckades jag dribbla förbi henne.
I ren lycka började jag hoppa runt på hela bakgården och göra något som skulle likna en dans, men det såg nog inte riktigt ut så.
Inte med tanke på hur mycket Kar skrattade åt mig.
"What the heck was that" utbrast någon bakom mig.
Jag blev så sjukt rädd så jag skrek rakt ut och hoppade säkert två meter upp i luften.
Bakom mig stod tre killar och skrattade så mycket så dom häll på att ramla.
"That wasn't fun at all" jag försökte låta arg, men jag vet inte hur det gick.
"It was actually" sa Niall
"So Kar is it now we are gonna se your football skills?" frågade Harry
"I donno, mabye" svarade hon
"Let me see what you've got" det var Louis som utmanade Karolina.
"Bring it on" sa hon och skrattade
Louis klättrade över staketet och gick och ställde sig där jag nyss stod, jag kastade bollen till honom och han lade den tillrätta.
Han sprang mot Karro med bollen dribblandes mellan fötterna, och när Kar stoppade honom och tog bollen av honom föll han framlänges av förvåning.
"You are cheating!" skrek han när han rest sig upp.
"Nope" svarade Karro och log.
"Yes you do, you are cheating!" Louis verkade inte ge sig riktigt.
"Face it Lou, you lost" sa jag
"Against a girl" lade Harry till
"Are you saying that girls can't play football?" frågade Karro.
Hon lade på en bitching attityd som direkt fick Harry att bli llite osäker.
"Erm no.. just.. erm, just..." stammade han fram
"I'm kidding with you" skrattade Karro fram.
"You little rat" Harry hoppade över staketet och sprang fram mot Karro.
När hon märkte det slutade hon skratta och började springa runt, allt för att komma ifrån Harry.
Det tog stopp när Louis tog tag i henne och höll fast henne.
"Let go of me" skrek hon
Man såg paniken komma ju närmare Harry kom.
"You know she is very ticklish" sa jag
Om blickar kunde döda hade jag legat stendöd på marken just nu, för den blicken Kar gav mig var inte trevlig.
"Thanks Em" sa Harry och satte händerna i sidorna på Karolina.
Karolina började skratta och skrika sammtidigt som hon försökte ta sig loss från Louis grepp.
"EMMA IS ALSO TICKLISH!" skrek hon.
Och helt plötsligt var det alla mot mig.
Del 17
Del 17
Delen skulle ha blivit längre egetnligen, men just nu har jag verkligen ingen skrivarlust alls.
Har suttit med den här lilla delen i över en timme nu.
Så nu ger jag upp.
Hoppas det går bra ändå!
Kommentarer
Trackback