"How long is it left?" klagade Niall igen.

"A little shorten than five secounds ago when you asked last time!" svarade jag och nu började jag bli irriterad, fast det var ju i och för sig något jag vanligtvis blev när jag hade mens.

"Easy Hannah, he just asked" lugnade Liam mig, jag kollade på honom för att se om han förstod varför jag var så irriterad, vilket han borde göra för han lavde med det där varje månad förut.

Jag fortsatte stirra in i hans ögon men han verkade inte fatta något, så jag ställde mig på tå och viskade det till honom istället.

"Aha.." sa han bara, men sen kollade han på mig med en medliden blick. "I'm suffering with you" sa han högt och tydlig så alla killarna kollade frågande på oss.

"You little bastard, I'm so not gonna forgive you for that" sa jag och började gå ifrån honom och till Harry.

"Nope, I know you'll forgive me" sa han och tog tag i min hand och drog tillbaka mig in i sin famn.

Just då passerade Niall oss och solen som skymdes lite bakom eiffeltornet gjorde att det blev skuggning på honom.

"Niall, wait" sa jag och han tvärnitade "Don't move!" sa jag bestämt och krånglade mig ur Liams grepp och tog fram kameran jag hade hängandes runt halsen.

"Smile" sa jag glatt och knäppte några bilder på honom.

"Hannah, oh my god! When you told me not to move I thought it was something bad that had happen" sa han och pustade ut.

"Sorry, it's just that it was a really good picture" sa jag och tog fram bilden för att visa honom "Look"

Dom andra killarna gick också fram till kameran för att se bilden.

"She's right Nialler, it's a really good shoot." sa Zayn och klappade honom på axeln.

"Mabye you should be our private photografer insted of he that we has now" sa Liam, och jag började skratta.

"Okey, like that would happen" sa jag och stängde av kameran.

"Yeah, I mean why not" höll Harry med om "That would mean I can have you close to me all the time" fortsatte han och lyfte upp mig så jag hänge över hans axel.

"Erm... Harry, I think I'm gonna puke if you don't put me down" sa jag bara för att han skulle släppa ner mig, och för jag jag hade mensvärk då.

Han satte lugnt ner mig igen, men vägrade släppa mig så han tog ta i min hand, och Liam greppade genast min andra hand.

Alla vi mötte var tvunga att väja undan eftersom vi tre gick på en ända lång rad, för dom andra killarna hade ju hakat på.

Men jag funderade på vad dom faktiskt hade sagt till mig, jag älskade ju att fota men att göra karriär av det, jag vet inte.

Musiken och målningen älskade jag också men det var bara hobbys och skulle förbli så, men fotograferingen den hade alltid legat mig väldigt varm om hjärtat.

Jag får ta mig en riktig funderare på det där senare tänkte jag.

"Look, here we are" sa jag när vi kommit fram till eiffeltornet, som tur var va det inte så lång kö.

"Come on, let's go" sa Niall och började gå i riktining mot hissen.

"But I want to go the stairs so I can take photos" sa jag och gjorde puppy-eyes.

"If they wan't they can take the alivator and I take the stairs with you" sa Liam och kollade på alla andra, för att se om det var lugnt för dom.

"As long as I don't have to walk up for all those stairs" sa Niall och drog med sig Zayn till hissen, fast dit var det ju lite längre kö.

"See you" ropade jag och Liam när vi gick iväg mot trapporna.

Till trapporna var det nästan ingen kö alls så ganska fort kom vi in och började gå uppåt. min kamera smattrade mest hela tiden när jag tog bild, efter bild, efter bild.

Men tillslut när vi var typ halvvägs tog Liam kameran ifrån mig, och gav mig direktiv om att jag skulle stå kvar där jag stog, själv fortsatte han några steg upp.

"Say cheese" sa han innan han knäppte en bild "One more" sa han och just som han skulle ta den bilden började det blåsa så tornet skakade till lite och eftersom jag var lite klumpig av mig tappade jag balansen och ramlade rätt in i killen som passerade mig i trappen, med ett litet I'm sorry sprang jag skrattandes upp til Liam.

"That, must have been a great pic" sa jag och böjde mig fram för att se den, jag såg ganska så rolig ut på den.

Han greppade min hand och tillsammans fortsatte vi våran vandring uppåt för trapporna, när vi var högst upp sprang jag direkt fram till staketet vid kanten och kollade ner.

"Wow, what a view" sa jag imponerat och kollade ut över Paris.

"I know" sa Liam som kom bakom mig och la armarna om mig, sakta vände jag mig om mot honom och kollade in i hans vackra ögon.

Jag ställde mig upp på tå och pressade mina läppar mot hans, dom rörde sig rytmiskt mot mina, som om dom var gjorde för varandra och bara varandra.

Plötsligt blixtrade det till och jag kollade åt sidan för att se Harry som stod och knäppte kort på oss.

"I mabye should have turned of the light" sa han ursäktande "But keep going" sa han och vickade på ögonbrynen.

Jag skrattade lite åt honom innan jag riktade min blick mot Liam igen, som böjde sig ner så våra läppar möttes igen.

Efter ett tag blev vi avbrutna av en harklande Louis som stod en decimeter ifrån oss.

"Take it easy, it's childrens here" sa han inna han vände på klacken och gick tillbaka till dom andra som stod lite längre bort och kollade på utsikten.

"He is something extraordinary" sa jag och gjorde en liten nick mot Louis som just nu stod och gjorde titanic scenen med Harry.

"Yeah, he really is" sa Liam och skrattade åt dom innan han lade armarna om mig igen och höll om mig i sin famn.

"You know, I've just got one of my dreams come true" sa jag och kollade ut över Paris.

"What?" frågade han nyfiket

"Get a kiss from my dream guy on the top of the eifeltower" sa jag enkelt.

"Your dream guy, huh?! sa han och kramade om mig bakifrån.

"Yeah"

"We haven't talked about it so much, but can I call you mine?" frågade han